X. De konstituerande beståndsdelarna i moderna definitioner

Ingen uttömmande definition av religion har accepterats av alla forskare, men ett antal beståndsdelar som anges i lämpligt abstrakta termer, åberopas ofta i olika kombinationer som kännetecken på religion. De inbegriper trosuppfattningar och religiösa bruk, relationer och institutioner i förhållande till:

a) övernaturliga krafter, krafter, varelser eller mål;

b) människans yttersta angelägenheter;

c) heliga föremål (saker som åsidosätts och förbjuds) av andlig hängivenhet;

d) en myndighet som kontrollerar människans öde;

e) anledningen till varande;

f) en källa av överlägsen kunskap eller visdom;

g) den kollektiva karaktären hos religiöst liv.

Konsekvenserna och funktionerna hos religion indikeras som:

a) förlänad grupp och/eller individuell identitet;

b) att etablera en stomme för orientering;

c) att underlätta skapandet av ett mänskligt konstruerat universum av betydelse;

d) att tillhandahålla ny tillförsikt och tröst angående utsikter till hjälp och befrielse;

e) att påverka mänsklig försoning och upprätthållandet av ett moraliskt samhälle.

Emedan dessa funktioner skulle bli allmänt accepterade av akademiker såsom karaktäriserande de flesta, om inte alla religioner, kan de visa sig vara alltför breda för att medge enkel användning i den praktiska sfären när, t.ex., moderna regeringar eller domstolar ställs inför uppgiften att tillämpa lämpliga kriterier för en eller annan av de många, mycket varierande, nya eller nyligen importerade religioner som nu har anhängare i västerländska samhällen. För detta ändamål kan en mer förfinad katalog över attribut behövas, som omfattar kategorier som presenteras, inte som ett oeftergivligt villkor för religion, utan såsom grunddrag som ofta hittas i empiriska bevis angående varje grupp som gör anspråk på en religionsstatus för egen del. Dessa grunddrag skall sedan betraktas, som vi redan har antytt, som igenkännliga ”familjelikheter”. Således skall varje artikel ses som någonting som sannolikt tydligt framgår i en religion, utan att det förestavas att den måste vara föreliggande för en rörelse eller ett system av idéer, för att kvalificera som en religion.

XI. En trovärdig förteckning
LADDA NER VITBOKEN