KUNGÖRELSE
om religion, mänskliga rättigheter och samhället

Inledning

Religion är idag i stor utsträckning föremål för diskussion och kritisk granskning. Men aldrig har dess civiliserande inflytande varit viktigare. Scientology-religionens grundare, L. Ron Hubbard, hävdade att religion är den första känslan av samhörighet. Han skrev: ”När religionen inte är inflytelserik i ett samhälle eller har upphört att vara det, ärver staten hela bördan av allmän omoral, kriminalitet och intolerans. Den måste då använda bestraffning och polis. Detta är emellertid inte framgångsrikt, eftersom moral, integritet och självrespekt inte kan påtvingas med någon större framgång om dessa saker inte redan existerar naturligt hos en individ. Dessa egenskaper kan endast frambringas genom ett andligt medvetande och inskärpande av deras andliga värde. Det måste finnas mer förnuft och en större känslomässig motivering att vara moralisk och så vidare, än hotet om mänsklig bestraffning.”

Thomas av Aquino ansåg den heliga läran vara en vetenskap som uppstått genom principer som uppenbarats i ljuset från en högre vetenskap, Guds vetenskap, och att en konflikt mellan tro och förnuft är omöjlig eftersom båda leder till sanning och eftersom båda har sitt ursprung i Gud. Religion och vetenskap bör därför komplettera varandra istället för att vara i opposition, där religionen fungerar som en vägledande faktor så att vår tids stora vetenskapliga upptäckter effektivt kan utnyttjas till att tjäna fred, tolerans och mänskliga rättigheter, till gagn för alla.

Vi lever i en värld där många av de lösningar som presenteras för att åtgärda de akuta problemen i världen ignorerar mänsklighetens andliga natur. Att låta själlösa psykiatriker inta en högre ställning än präster har inte gjort någonting för att lösa dessa problem. I ljuset av en explosionsartad ökning av intolerans, drogmissbruk som ett samhällsgissel, tilltagande analfabetism, brottslighet och omoral och det snabba intåget av terrorism och internationella konflikter, ser man tvärtom hur meningslöst det är att tillämpa strikt vetenskapliga lösningar på dessa problem.

Religion och tro spelar en avgörande roll i samhället, inte bara för individen utan för samhället som helhet. Scientology-kyrkan hävdar att vi genom att på nytt bekräfta människoandens högre ställning kan åstadkomma en förnyelse av vår civilisation. Mot denna bakgrund är det vår åsikt att en strikt efterlevnad av följande rättesnören bildar grundvalen för utveckling och stärkande av religionsfrihet, rättvisa och fred i världen och skydd av mänskliga rättigheter.

Individuella rättigheter

1. Varje människa är, oavsett ras, hudfärg, kön och etnisk tillhörighet, en andlig varelse som är värd respekt och förtjänar att behandlas med värdighet.

2. Varje människa har, med det allmännas bästa i åtanke, ett ansvar att agera för att förbättra sin familj, sitt område och samhället som helhet. Med L. Ron Hubbards ord: ”En individs hela värde bestäms av den grad i vilken han kan vara andra till nytta.”

3. Varje människa har rätt att bestämma sin egen tro och åskådning. Denna rätt innefattar friheten att välja att byta religion eller trosuppfattning av egen fri vilja. Varken stater eller religiösa grupper har rätt att styra en människas religiösa övertygelser, vare sig direkt eller indirekt. Inte heller får stater hindra en människas frihet att ansluta sig till eller lämna religiösa grupper.

4. Varje människa har rätt att umgås med andra, att organisera med dem för religiösa ändamål och att uttrycka, utöva och offentligt förkunna sin religiösa övertygelse. Religions- eller trosfrihet måste omfatta rätten att inneha skrifter och texter om den religion man har valt, att genomföra religiösa ceremonier privat och offentligt och att uppfostra ens barn i ens religiösa tradition, utan att inkräkta på deras egen rätt till religions- eller trosfrihet och deras utövande av denna rätt när de når vuxen ålder.

Ansvar att skydda och främja mänskliga rättigheter

5. Stater måste effektivt skydda rätten till religionsfrihet för alla medborgare, medborgargrupper, föräldrar och ungdomar i samhället och se till att deras politik i förhållande till religiösa minoriteter överensstämmer med principerna om jämlikhet och icke-diskriminering i både den offentliga och privata sektorn. Stater får inte egenmäktigt ta över ansvaret för den enskilda människans samvete genom att förespråka, införa eller censurera en viss trosuppfattning eller åskådning eller genom att diskriminera baserat på religion eller trosuppfattning. Stater måste verka för ett klimat där minoritetsreligioner tolereras. Om motsättningar uppstår mellan en stat och en religion bör staten inleda en uppriktig dialog med religionen, och bör använda sig av nationella och internationella konfliktförebyggande åtgärder för att bilägga sådana tvister.

6. Inskränkningar av friheten att utöva religion eller trosuppfattning får endast ske om: a) de är angivna i lag, b) de är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, folkhälsan eller sedligheten, och c) de inskränkande åtgärder som används är minimala, så att de inte undergräver vare sig enskilda eller kollektiva rättigheter till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Stater får inte missbruka sin polisiära makt eller offentliga regleringsbefogenheter för att rättfärdiga åtgärder som direkt eller indirekt inkräktar på religiösa övertygelser eller religionsutövning. Att under sken av brottsbekämpande verksamhet försöka väcka åtal mot enskilda eller grupper för att de utövar sin religion är liktydigt med kätterirättegångar och bryter mot grundläggande friheter.

7. Rasism, främlingsfientlighet, sexism, etnisk och ideologisk ojämlikhet, samt alla former av religiös diskriminering, utgör ett samhällsgissel och måste fördömas.

8. Enligt vad som beskrivs i Förklaringen om principerna för tolerans, utgiven av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) har kommunikationsmedierna en skyldighet att avstå från att sprida information som svartmålar minoriteter, vilket inkluderar minoritetsgruppers religiösa sedvänjor och övertygelser. Genom tolerans bevaras mänskliga rättigheter och pluralism, eftersom tolerans kräver respekt, acceptans och uppskattning av den rika mångfalden av religioner, raser, etniska bakgrunder och kulturer som finns i vår värld. Det är inte bara en moralisk plikt, utan även ett rättsligt krav. Stater måste förbli strikt neutrala när det gäller religiösa frågor. Staters offentliga informations- och utbildningskampanjer rörande minoritetsgrupper får inte vara diskriminerande eller kränkande, eller vara behäftade med ideologisk eller partisk information av indoktrinerande natur. Medierna bör likaledes spela en konstruktiv roll och inte uppmuntra till främlingsfientlighet, rasism, sexism, antisemitism, uteslutning, marginalisering, nedsättande omdömen och diskriminering gentemot religiösa och andra slags minoriteter.

9. Stater måste respektera och främja pluralism och mångfald, för utan dem kan rättvisa inte existera. Individer skall behandlas lika oavsett hudfärg, ras, religion, kön, etnisk tillhörighet och andra särskiljande egenskaper.

10. I många delar av världen förekommer allvarliga incidenter som involverar intolerans och diskriminering, vilket skadar de mänskliga rättigheterna och våra grundläggande friheter. Stater och organisationer inom den privata sektorn skall tillämpa FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller övertygelse (från 1981), den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, FN-kommittén för mänskliga rättigheters allmänna kommentar om artikel 18 som definierar religion eller trosuppfattning och förbjuder diskriminering mot nya religioner och minoritetsreligioner, och alla andra internationella och regionala dokument om mänskliga rättigheter, för att främja en kultur som utmärks av tolerans och skydda rätten till religions- och trosfrihet för alla.

Barnens rättigheter

11. Alla barns rättigheter måste säkerställas och skyddas utan åtskillnad av något slag, utan hänsyn till barnets eller dess föräldrars eller förmyndares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter, nationell, etnisk eller social härkomst, förmögenhet, handikapp, börd eller ställning i övrigt.

12. Läroanstalter måste aktivt och uppriktigt främja en kultur där minoritetsgrupper och olika ideologiska inriktningar tolereras i skolorna. De skall se till att religiösa och etniska minoriteter beskrivs i ett fördelaktigt ljus i undervisningslitteratur genom att skapa material och kurser som prisar pluralism och mångfald.

Förhållandet mellan kyrka och stat

13. Kyrkan och staten skall vara åtskilda. Men religiösa institutioner och staten bör, utan att införa något trossystem, samarbeta för att lösa de grundproblem som plågar samhället. Religiösa organisationer har en rättighet och skyldighet att bedriva ideellt arbete som gagnar samhället.

14. I denna tid av interkontinentala resor och ögonblicklig kommunikation till vilken del av världen som helst, rymmer framtiden med nödvändighet mångkulturella och mångreligiösa samhällen. Olika samhällsgrupper, vare sig de definieras av religion, ras eller etnisk bakgrund, måste lära sig att respektera varandra och att leva i fred och vänskap. I de fall motsättningar uppstår mellan olika samhällssegment, bör religiösa organisationer gå samman för att bidra till att överbrygga barriärerna och lösa konflikten.

Yttrandefrihet och öppen förvaltning

15. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet utgör kärnan i demokrati. Var och en har rätt att utan ingripande hysa åsikter, samt rätt till yttrandefrihet, vilken inkluderar friheten att upptäcka, ta emot och sprida information och idéer av alla slag, oberoende av gränser, antingen muntligen eller genom ett medium av eget val. Ingen får utsättas för någon form av tvång, olägenhet eller påföljd på grund av självuttryck, åsikter eller övertygelser.

16. Stater skall följa Johannesburgprinciperna om nationell säkerhet, yttrandefrihet och tillgång till information. Offentliga institutioner skall vara lättillgängliga för medborgarna. Öppen förvaltning är ett botemedel för överdrivet hemlighetsmakeri och ett bålverk mot korruption. Den nationella säkerheten får inte missbrukas som en ursäkt för att neka medborgare tillgång till och insyn i myndigheternas agerande.

17. Rättssäkerheten och rättvisan undergrävs genom falsk information och hatpropaganda om minoritetsgrupper och deras medlemmar. Stater bör eftersträva att insamla och behålla endast korrekta, neutrala och nödvändiga uppgifter om enskilda personer och organisationer. Var och en skall ha rimlig tillgång till de uppgifter som myndigheterna har om dem. När sådana uppgifter befinns vara falska, skall var och en ha rätt att få dem korrigerade.

Frihet från omänsklig behandling

18. Ingen människa skall avrättas. Stater bör avskaffa dödsstraffet. En enda oskyldig person som felaktigt avrättas är en för mycket.

19. Ingen människa skall någonsin tvingas genomgå elchocksbehandling, hjärnkirurgi eller tvångsmedicinering med sinnesförändrande mediciner. Stater bör kriminalisera sådana övergrepp.

Demokrati och fred

20. Totalitära regimer är oacceptabla, eftersom de systematiskt förnekar mänskliga rättigheter och söker förtrycka de grundläggande friheterna. Mellanstatliga organisationer, demokratiska stater, religiösa organisationer och människorättsorganisationer bör samarbeta med individer och organisationer i dessa länder för att driva kampanjer som på fredlig väg kan återställa demokratiska principer och värderingar i totalitära stater.

21. Krig är inte en lösning. I denna atomålder kan vi helt enkelt inte låta väpnade konflikter bli en lösning på nationella eller internationella konflikter. Konfliktlösning genom i vederbörlig ordning bildade och erkända institutioner, och genom diplomatiska förfaranden och dialog, är långt överlägsna metoder för att lösa tvister som ännu inte har eskalerat till krig och bör vara de främsta medlen som FN och det internationella samfundet använder för att undvika väpnad konflikt. Religioner måste arbeta tillsammans i harmoni för att främja dialog, fred och tolerans och därigenom skapa en anda av förtroende och förståelse där det är möjligt att lösa konflikter som historiskt sett har lett till krig och hat.

22. Demokrati är den bästa regeringsform som utformats. Den förbjuder tyranni och låter de styrande tjäna gruppen istället för att gruppen tjänar de styrande. Medborgarna skall uppmuntras att delta i samhällsfrågor och engagera sig i styrningsprocessen genom att rösta och inlämna petitioner till myndigheterna för att få till stånd reformer och rätta till missförhållanden. Det verkliga kvalitetskännetecknet på en demokrati är i vilken utsträckning dess regering erbjuder minoriteter fulla och lika rättigheter.

Kungjort och utfärdat denna dag,

den 17 september 2003, för att fira invigningen av Church of Scientology Internationals Europakontor för offentliga angelägenheter och mänskliga rättigheter, rue de la Loi 91, Bryssel.