Vid vissa tillfällen, verkade L. Ron Hubbard förkasta beteckningen ”religion” för trosuppfattningarna och utövningarna i Scientology. Han hade t.ex. en gång anmärkt att Scientology: ”inte är en psykoterapi. Det är en samling kunskap som när den används korrekt skänker frihet och sanning åt individen.”13 I detta sammanhang verkar emellertid L. Ron Hubbard ha skiljt på de formella aspekterna av religionen, såsom trosbekännelser, utövningar eller medlemskap, och den befriande sanningen. Det här sättet att skilja mellan ”religion” och ”sanning” är en vanlig religiös strategi. Den kristna teologen Karl Barth hävdade t.ex. att hans budskap inte var en religion, det var sanning. Maududi gjorde samma anspråk för islam, Franz Rosenzweig för judendom, och Sarvepalli Radhakrishnan för hinduism. I alla dessa fall, har tänkare hävdat den ultimata betydelsen och kraften i deras ”sanning” genom att skilja det från religion.14
L. Ron Hubbard fann dock att termen, ”religion”, skulle kunna användas för att beteckna den befriande sanningen i Scientology om den definierades ordentligt. ”Scientology”, förklarade L. Ron Hubbard, ”är en religion i dess äldsta och fullaste bemärkelse.” Men utöver att rätt och slätt vara en ”religiös utövning”, är Scientology en ”religiös visdom”.15 Termen ”religion”, enligt L. Ron Hubbard, ”kan omfatta helig kunskap, visdom, vetande om gudar och själar och andar.”16 Enligt dessa villkor har därför L. Ron Hubbard hävdat att Scientology bör erkännas som en religion.
L. Ron Hubbard identifierade hinduism, buddism, och taoistiska rötter i denna religiösa visdom. I likhet med former av hinduism, speciellt Advaita Vedanta, stödjer Scientology-kyrkan insikten att människan själv ytterst är den högsta gudomliga kraften i universum. I sanskrits formel för Vedanta, Atman (människans själv) är Brahman (den gudomlige). Scientology beskriver dock, liksom inom buddistisk utövning, en stegvis väg mot frigörelse från okunnighet som påminner om ”den åttafaldiga vägen” hos buddismen. Denna buddistiska väg rör sig genom de olika stadierna av rätt förståelse, engagemang, kommunikation, beteende, livsstil, ansträngning, medvetenhet, och meditation i syfte att uppnå ett tillstånd av lycklig frigörelse avskild från världen. På ett liknande sätt, anger Scientology en religiös väg, eller bro som markerar framsteg i riktning mot frigörelse. Men om den buddistiska vägen i princip var avsedd för ett munkliv avskilt från vanliga mänskliga relationer och yrken, har Scientologys väg mer gemensamt med taoistiska synsätt för att uppnå andlig harmoni i världens mitt. I den taoistiska betydelsen, är frigörelse ett balanserat tillstånd där en människa är i harmoni med alla tillvarons tillstånd. Scientology är inriktad på att uppnå en liknande harmoni.
I dess kosmologi, identifierar Scientology tre grundläggande aspekter av verklighet – den livskraft som kallas theta, det Högsta väsendet som också är känt som oändlighet, och det fysiska universum av materia, energi, rum och tid som representeras av akronymen, MEST (eng. Matter, Energy, Space and Time).
Man hittar således ekon av dessa uråldriga asiatiska religioner, i Scientologys trossatser. L. Ron Hubbard drog emellertid slutsatsen att de grundläggande målen hos dessa religioner – andlig frigörelse, kunskap, och harmoni – ytterst sällan uppnåddes i praktiken. När L. Ron Hubbard reflekterade över sina resor i Asien, insåg han att han hade sett många som studerade men mycket få som nådde målet. Enligt L. Ron Hubbard, saknade de gamla religiösa vägarna känslan av ”att det var nödvändigt att nå målet”.17 Han drog slutsatsen, att en modern religion behövde göra mer än att identifiera andliga mål, den var tvungen att erbjuda praktiska medel för att uppnå dem.
Scientology har också mycket gemensamt med de forntida alternativa kristna och judiska religiösa rörelserna kända som gnosticism. I likhet med den forntida gnostikern, lär Scientology ut att människor i grunden är andliga varelser, med gudomliga själar av rent ljus, som har fångats upp i mörkret i den materiella världen. I dess kosmologi, identifierar Scientology tre grundläggande aspekter av verklighet – den livskraft som kallas theta, det Högsta väsendet som också är känt som oändlighet, och det fysiska universum av materia, energi, rum och tid som representeras av akronymen, mest (eng. Matter, Energy, Space and Time). Människans själ – thetanen – har som en personifierad form av livskraften snärjt in sig i krafterna i MEST. I Scientologys kosmiska drama, kan thetanen räddas från detta insnärjda tillstånd med det fysiska universumet.
Scientology framställer den här frigörelsen av thetanen som en överlevnadsfråga. Scientologys ”åttafaldiga väg” är de ”åtta dynamikerna” som representerar successiva etapper av expansion i den grundläggande drivkraften för överlevnad. De fyra första dynamikerna är ”drivkraften att existera” som sig själv, familj, grupp, och mänsklighet. Nästa två är drivkraften till överlevnad på nivån av livskrafter och det fysiska universum, och den sjunde och åttonde dynamiken representerar den fulländade andliga överlevnaden på nivån som ande och det Högsta väsendet. L. Ron Hubbard framställde det så här: ”Framsteg som leder till överlevnad på högre nivåer är ett fortskridande också mot Gud.”18 De åtta dynamikerna beskriver i detta avseende en väg, inte bara för att befria själen från begränsningar i den fysiska världen, utan också för att uppnå en yttersta insikt om Gud genom att existera på nivån av det Högsta väsendets nivå.
Precis som andra religioner, har Scientology-kyrkan en formell trosbekännelse som presenterar dess grundläggande trossatser. Fyra viktiga aspekter av denna trosbekännelse kan anges. För det första, Scientology-kyrkans trosbekännelse lägger tonvikt på grundläggande mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter är bindande för varje nivå i tillvaron och representerar därför också rättigheten hos mänskliga själar som fria andliga varelser. Alla har lika och oförytterliga rättigheter till religionsfrihet, samfund, tanke, uttryck, liv, förnuft, självförsvar, och reproduktion. För att understryka grundprincipen i dessa rättigheter bekräftar trosbekännelsen att ”ingen makt mindre än Gud har rätt att upphäva eller åsidosätta dessa rättigheter, öppet eller fördolt.” För det andra, tillkännager kyrkans trosbekännelse ett engagemang för religiöst helande av det mänskliga sinnet. Detta åtagande är formulerat i trossatsen att ”studiet av sinnet och helandet av mentalt orsakade sjukdomar inte bör avskiljas från religionen eller tolereras inom icke-religiösa områden.” För det tredje, förkroppsligar trosbekännelsen en etisk inriktning mot livet som hävdar att ”Människan är i grunden god”. Den grundläggande godheten förverkligas i harmoni med andra medan ”Guds lagar” förbjuder varje handling som skulle förstöra eller försvaga överlevnaden för någon annans liv, förstånd, eller själ. Slutligen, Scientologys trosbekännelse deklarerar ett åtagande om att nå räddning. ”Anden kan räddas och,” trosbekännelsen avslutar, ”anden i sig själv kan rädda eller hela kroppen.”19
Räddningen som utlovas i Scientology-kyrkan är inte beroende av att ha tilltro till grundsatserna för denna trosbekännelse. Som L. Ron Hubbard hävdade, frågan om tilltro har varit en av de mest missförstådda aspekterna av religion. Han särskilde mellan att ha ”tilltro till” någonting och den andliga egenskapen av ”tilltro” i sig. När en person har ”tilltro till” någonting, oavsett om i en religiös troslära, en kyrka, eller en frälsare, har den personen överlämnat hans eller hennes frihet som andlig varelse till någon annans kontroll. Att ha ”tilltro till” andras övertygelser av en religion resulterar i slutänden av ”offrandet av ens eget universum”. Tilltro i sig, är emellertid det andliga tillståndet av att vara i harmoni med universum och Gud. I denna specifika betydelse, är tilltro ”ett fullkomligt tillstånd av varande. Och med detta tillstånd, kan man orsaka att tilltro i sig uppstår i ens eget universum, eller orsaka att människor har tilltro till en.”20 Scientology är inriktad på att uppnå denna ovillkorliga tilltro. Mer än en fråga om tro, tilltro är en befriande kunskap som uppnås genom ett specifikt tillvägagångssätt.
