XI. Kännetecknen på religion tillämpade på Scientology

XI.I. Elimineringen av kulturella fördomar

Det finns olika, distinkta svårigheter med att bedöma nya religiösa rörelser. En av dem är att det inom de flesta samhällen finns ett framhävande av ålderdomlighet och tradition. Religiös användning och uttryckssätt legitimeras ofta genom specifik hänvisning till tradition. Nydaning av religiösa mål är inte enkelt att vare sig främja eller acceptera. Ett andra problem ligger i den ortodoxa inriktningens starkt normgivande inställning (speciellt inom den judisk-kristna-islamiska traditionen) vilken förbjuder avvikare och vilken använder ett nedsättande språk i sin beskrivning av dem (”sekt”, ”kult”, ”icke-konformistisk”, ”avvikare” etc.). Ett tredje problem anspelades på i föregående avsnitt, nämligen att det är märkligt svårt för dem som växt upp inom ett samhälle och inom en religiös tradition att förstå andras trossystem, att känslomässigt identifiera sig med deras religiösa strävanden och att erkänna legitimiteten av deras uttryckssätt. Religiösa idéer kapslar in vissa kulturella fördomar och skapar skygglappar. Men i försöket att tolka en rörelse som Scientology är det oumbärligt att dessa hinder kan igenkännas och övervinnas. Detta innebär inte att man för att förstå en samling religiösa idéer måste acceptera dem som sanna, utan att en viss harmoni måste etableras om andras religiösa övertygelser skall kunna visas tillbörlig respekt.

XI.II. Fallet fram till nu

Den föregående diskussionen är nödvändigtvis långtflygande och diskursiv, i förbigående sagt involverande jämförelser med andra religiösa rörelser och en genomgång av litteratur producerad av scientologer och litteratur om Scientology skriven av akademiska bedömare. Scientologys historik, doktrin, bruk och religiösa organisation och dess moraliska konsekvenser har kort överblickats, med speciell uppmärksamhet på de sidor som mest ifrågasätts i den nuvarande bedömningen av rörelsens religiösa status. En sådan bedömning, i vilken många relevanta överväganden förts fram, tillfredsställer påståendet om Scientology som religion. Dock, då vi försökt (avsnitt II.I ovan) att i abstrakta, generella ordalag lägga fram de kännetecken och funktioner som finns i stort omlopp, och sålunda är av hög sannolikhet, inom religiösa system, är det nu lämpligt att använda sig av denna modell som en mätstandard för Scientologys anspråk på religion. Det finns vida skillnader mellan den terminologi som används av Scientology och den som specificeras av modellen, men detta må, åtminstone i viss utsträckning, vara fallet med många – kanske alla – religiösa rörelser. I vilket fall som helst, genom de använda begreppens abstrakta och generella natur torde det vara möjligt att uppfatta, utan större svårigheter eller med risk för oenighet, i vilken grad Scientology svarar mot de önskemål som finns i vårt inventarium.

XI.III. Religionkännetecknets ljus kastat över Scientology

Vi jämför nu Scientologys attribut med kännetecken och funktioner från sannolikhetens inventarium av innehåll och funktioner i religion såsom anges i avsnitt II.I ovan. Vi utmärker de punkter vilka Scientology motsvarar som Överensstämmande eller Kvalificerat överensstämmande; de som inte motsvaras märks som Icke överensstämmande eller Icke kvalificerat överensstämmande och övriga fall som Obestämd.

(a) Thetaner är krafter som överskrider den normala sinnesuppfattningen. Det noteras också att Scientology bekräftar ett Högsta väsendes existens. Överensstämmande.

(b) Scientology postulerar, att thetanen skapade världsordningen. Överensstämmande.

(c) Thetaner besitter mänskliga kroppar vilket innebär fortgående medling med den materiella världen. Överensstämmande.

(d) Thetanerna verkade innan den mänskliga historiens förlopp, påstås ha skapat det fysiska universumet och besitter kroppar för sitt eget nöjes skull, för identitet och för spelets tjusning. Detta är dock ett vagt syfte och Scientologys Högsta väsende påstås inte äga något definitivt syfte. Kvalificerat överensstämmande.

(e) Thetanens aktiviteter och den mänskliga aktiviteten är identiska. Thetanens framtida liv kommer att bli djupt berört på så sätt att den vinner frigörelse från det reaktiva sinnet och på samma gång blir djupt berörd av samma process i det nuvarande livet. Överensstämmande.

(f) Auditering och utbildning är medel genom vilka individen kan påverka sitt öde, säkerligen i detta livet och i de kroppars liv vilka hon senare kan komma i besittning av. Överensstämmande.

(g) Ritualer som symbolik i dyrkans traditionella mening (t.ex. den katolska mässan) är inom Scientology minimala och rudimentära, såsom bland kväkarna, men existerar trots det. I vilket fall som helst, genom att inta en konservativ hållning kan vi anse denna punkt vara Obestämd.

(h) Blidkande handlingar (t.ex. offer och botgöring) saknas inom Scientology. Individen söker visdom och andlig upplysning. Icke överensstämmande.

(i) Uttryck för hängivenhet, tacksamhet, hyllning och lydnad gentemot ett övernaturligt väsen saknas nästan helt, utom i de övergångsritualer som åläggs inom Scientology. Icke överensstämmande.

(j) Även då Scientology har ett distinkt språk som utgör ett medel för förstärkning av gruppens interna värderingar, och då texterna eller L. Ron Hubbards lärosatser anses heliga i ordets populära bibetydelse, så kan detta inte vara förenligt med den tekniska betydelsen av helig som ”avskilda och förbjudna ting”. Icke överensstämmande.

(k) Tillfällen för firande eller botgöring är inte starka kännetecken för Scientology, men under senare år har rörelsen utvecklat ett antal minneshögtider, innefattande Hubbards födelse, dagen för grundandet av International Association of Scientologists och en dag för firande av auditörernas dedikation. Kvalificerat överensstämmande.

(l) Scientologer engagerar sig i relativt få kollektiva ritualer men rörelsens läror står dock för ett visst Weltanschauung och på så sätt drar medlemmarna in i en känsla av kamratskap och gemensam identitet. Kvalificerat överensstämmande.

(m) Scientology är inte någon starkt moraliserande religion men en oro över moralisk anständighet har växt fram då konsekvensen av dess metafysiska föresatser insetts. Sedan 1981 har de moraliska förväntningarna på scientologer blivit klart uttryckta: dessa liknar de tio budorden och klargör mer direkt det långtida befattandet av reducering av ”overt” (skadliga handlingar). Det reaktiva sinnets doktrin och reinkarnationen innehåller etiska inställningar liknande buddismens. Överensstämmande.

(n) Scientology lägger stor vikt vid seriös målmedvetenhet, oavbrutet engagemang i och lojalitet mot organisationen och dess medlemmar. Överensstämmande.

(o) Scientologys lära om själavandring möter fullt klart detta kriterium. Det lagrande reaktiva sinnet motsvarar brister i thetanen och sådana brister kan reduceras genom applicering av Scientologys tekniker. Överensstämmande.

(p) Scientology har funktionärer som huvudsakligen tjänar som ”biktfädrer” (auditörer) av vilka några också är kaplaner med förklarande och pastorala uppgifter. Auditörer, kursledare och kaplaner (egentligen alla personalmedlemmar) söker skydda Scientology-teorin och -praktiken från förvanskning och är på detta vis väktare. Överensstämmande.

(q) Auditörer, kursledare och kaplaner avlönas. Överensstämmande.

(r) Scientology har en samling av metafysisk doktrin vilken erbjuder förklaringar på livets mening och syfte och en utstuderad teori om den mänskliga psykologin, tillsammans med en redogörelse för fysiska universums ursprung och funktion. Överensstämmande.

(s) Scientologys legitimitet finns i form av L. Ron Hubbards uppenbarelse. L. Ron Hubbards egna källor innefattar nämnandet av Orientens uråldriga visdom men påstås nästan exklusivt vara forskningsresultat. Denna blandning av traditionens åkallan, karisma och vetenskap har hittats inom andra moderna, religiösa rörelser, mest iögonfallande är Christian Science. Kvalificerat överensstämmande.

(t) Anspråk på sanningshalten i en del av Scientologys doktriner är utom räckhåll för empirisk prövning men auditeringens effektivitet påstås vara pragmatiskt bevisbar. Scientologys mål är dock beroende av tro på doktrinens metafysiska aspekter även då medlen påstås vara mottagliga för empiriska test. Kvalificerat överensstämmande.

XI.IV. En recension av jämförelsen

Den föregående bedömningen av Scientology i ljuset av sannolikhetsinventariet för religion resulterar i elva punkter med överensstämmande; fem punkter med kvalificerat överensstämmande; tre punkter utan överensstämmande; och en obestämd punkt. Det kan naturligtvis inte tas för givet att dessa religionens olika särdrag och funktioner är av likvärdig betydelse och det numerära antalet bör ej skapa en överdrivet mekanisk bedömningsbasis. En del punkter – till exempel existensen av en avlönad grupp specialister – dock vanligt inom religionen, begränsas inte till religionen och må därför anses vara av mindre vikt än andra punkter. På liknande sätt kan blidkande handlingar vanliga inom religionen anses enbart vara en kvarleva av tidigare halvmagiska beroendemönster, från vilka senare uppstådda religiösa organisationer kan ha frigjorts. Medan de flesta traditionella religioner skulle motsvara det mesta av dessa sannolikheter, skulle många klart erkända samfund inte vara i överensstämmande med en del. Vi har anmärkt på detta om kväkarna avseende dyrkan och om Christian Science avseende legitimitet. Unitarian-rörelsen skulle komma att falla till föga på ett antal punkter – dyrkan, sakramentala handlingar, traditionella begrepp om synd och dygd och kanske på den metafysiska undervisningens betydelse. Varken christadelphians eller kväkarna skulle kunna möta kriteriet för religiösa specialister eller dessas avlöning.

XI.V. Scientologer uppfattar sin tro som religion

Användningen av det föregående inventariet bör inte skapa intrycket att de resultat som lagts fram i detta omdöme enbart beror på formella eller abstrakta resonemang. Inventariet utgör en grund på vilken empiriska belägg – det vill säga observerat beteende – kan bedömas. Många scientologer har en stark känsla för sitt eget religiösa åtagande. De upplever sin tro och sitt bruk som en religion, och många för med sig en åtagandenivå vilken överträffar den som normalt hittas bland troende inom de traditionella kyrkorna. I detta avseende beter sig många scientologer som medlemmar av kristna sekter, vilka generellt är mer intensivt hängivna sin religion än det stora flertalet troende inom de äldre, etablerade kyrkorna och samfunden. Som sociolog ser jag Scientology som ett genuint system av religiös tro och bruk, vilka uppväcker ett djupt och uppriktigt åtagande hos sina utövare.

Tas allt detta i beräkning är det uppenbart för mig att Scientology är en bona fide religion och borde behandlas som en sådan.

XI.VI. Nutida förändringar inom religion i korthet

Vi har noterat att religioner undergått en evolutionsprocess: de förändras med tiden. Det är också fallet att religionsbegreppet i sig undergår förändring. Som social produkt antar religionen mycket färg och karaktär från det samhälle i vilket den fungerar och nyare rörelser uppvisar drag som inte kan hittas inom äldre rörelser (åtminstone vid tiden för deras ursprung). Idag gör ny religionsutveckling det uppenbart att det finns ett mycket mindre intresse för en antagen objektiv realitet ”där ute” och mer intresse för den subjektiva upplevelsen och för psykologiskt välbefinnande; alltså mindre intresse för dyrkans traditionella former och mer för mottagande av försäkran (vilket i sig är en sorts frälsning) från andra källor än den påstådda tröst som erbjuds av en avlägsen frälsargud. Vi måste därför förvänta oss att denna betoning blir mer framträdande i det inventarium vi använt som modell. Modellen uppvisar en stor andel som kvarstår inom religioner men vilken härstammar från äldre bruk. Nyare religioner – även religioner så gamla som de större protestantiska samfunden – kommer inte att stämma överens med alla dessa element: de speglar särdrag av det evolutionära stadium i vilket de uppstod. Vi måste, därför, tillåta att moderna rörelser inte kommer att stämma på alla punkter inom vår (relativt tidlösa) modell. Tas allt detta i beräkning är det uppenbart för mig att Scientology är en bona fide religion och borde behandlas som en sådan.

Bryan Ronald Wilson
Februari 1995

XII. Bryan Ronald Wilson
LADDA NER VITBOKEN