Scientology baseras på L. Ron Hubbards verk. Scientologer betraktar grundaren, filosofen och filantropen L. Ron Hubbards verk och undersökningar som enda upphov till religionens heliga skrifter.
Med början i Dianetics (se Dianetics: Hur tanken påverkar kroppen, 1950) uppvisar Scientologys utveckling enorma likheter med de flesta religioner, inklusive kristendomen, judendomen, islam och buddismen. Dess historia består av upptäckter eller systematiskt ”uppenbarande” av de grundläggande ”filosofiska sanningarna” som framskrider stegvis och leder till upprättandet av en komplett doktrinär lärosamling.
Med Dianetics söker dess grundare förlösa människan från de lidanden som sinnet åstadkommer i människans kropp och liv.
Under ett antal år har Dianetics varit det verktyg anhängarna använt för att uppnå tillståndet Clear. Detta tillstånd, som boken definierar, innebär ett viktigt framsteg i utrotandet av det oönskade lidandets betingelser och upphöjer människan till en kategori i vilken hon bättre kan uppleva sitt andliga själv (som kallas thetanen). Om vi analyserar detta mer djupgående, kan de esoteriska upplevelserna, nirvana och andra andliga tillstånd som beskrivs inom de flesta religioner anses söka efter samma andliga tillstånd som scientologerna söker i tillståndet Clear.
Hubbard upptäckte senare, då han studerade de manifestationer som många av de som uppnått tillståndet Clear uppvisade, att det fanns ett tydligt bevis för en andlig varelses existens, och dessutom att individen själv var en andlig varelse, odödlig och med en enorm potential som hade raderats ut av den ”konstanta livsspiralens” lidanden och upplevelser, nämligen kroppens död och den nya kroppens födelse.
Han utvecklade en andlig teknologi, som leder till att ”frigöra” varelsen (thetanen) från detta kretslopp och återställa hela hennes medvetande och andliga frihet. På denna väg utvecklade han den andliga vägledningens (som kallas auditering) principer och bruk vilka leder till medvetandets och tillvarons yttersta tillstånd, OT-nivåerna (OT: Opererande thetan, då denne inte har behov av ett förkroppsligande och kan fungera utan kropp).
Allt detta finns förklarat i tydliga steg, som beskrivs på vägen (Bron) mot ”total frihet”. Betoningen i alla skrifter av kunskap om själva varelsen, såväl som livet, Gud och människans förhållande till de olika universa inom vilka hon agerar (det materiella eller fysiska och det andliga eller theta-universumet), måste betraktas som något väsentligt.
Från denna övertygelse kommer två av scientologens fundamentala aktiviteter på vägen till andlig frälsning: den ena är studiet av livets sanningar enligt Scientologys skrifter (utbildning) och den andra är frigörelsen (auditering) från de lidanden och villfarelser som hindrar thetanen att handla som sig själv och tvingar denne att handla på ett irrationellt eller skadligt sätt, både gentemot sig själv och gentemot andra. (se Vad är Scientology?)
Bortsett från en ofantlig mängd tekniskt material för Scientology-kyrkans pastorer finns det en utförlig samling material och referenser avsedda för religionens noviser. Särskilt viktiga böcker som beskriver Scientologys grundläggande sanningar är följande:
Scientology: Tankens grunder
Scientology 0-8
Scientology 8-8008
Scientology: Människans historia
Dianetics 55!,
Scientology: En ny syn på livet
Vetenskapen om överlevnad
Scientology-handboken
Som en fundamental del av sin religion definierar scientologerna den som en ”tillämpad religiös filosofi, som tillåter personen att lära känna sig själv och livet bättre”.
L. Ron Hubbard delade in livet i åtta fundamentala manifestationer med var och en som en instinktsmässig drift till individens överlevnad, med dennes vitala kraft riktad mot ett mål av förbättring. Han kallade dessa de ”åtta dynamikerna” på grund av det följande, som anses utgöra livets dynamiska, drivande krafter:
Den första dynamiken är självets drift till överlevnad som sig självt.
Den andra dynamiken är drivkraften till att överleva på det sexuella planet: paret, med en man eller hustru samt uppfostran och utbildning av barnen.
Den tredje dynamiken är gruppernas drift till överlevnad som grupp, inklusive de i vilka individen ingår (vänner, företag, klubbar, nationer, raser).
Den fjärde dynamiken är mänsklighetens drift till överlevnad som mänsklighet.
Den femte dynamiken är levande varelsers drift till överlevnad (djur och växter) som en levande varelse.
Den sjätte dynamiken är det fysiska universums drift till överlevnad som fysiskt universum.
Den sjunde dynamiken är den andlige varelsens drift till överlevnad som andlig varelse.
Den åttonde dynamiken är det oändligas drift till överlevnad som oändlighet. Denna är för scientologerna det Högsta väsendets dynamik eller gudsdynamiken.
Inom dessa åtta livsmanifestationer ligger de områden i vilka individen måste göra andliga framsteg och agera, med bibehållet moraliskt beteende (som inte skadar dynamikerna), i syfte att uppnå andlig förbättring. Scientologerna definierar gott och ont som en funktion av den nytta eller skada som åsamkas dynamikerna. Absolut gott vore det som bistår alla dynamikerna och absolut ont det som skadar samtliga. Självklart finns det på denna ”gradientskala” punkter av gott och ont mellan dessa ytterligheter beroende på den relativa nytta eller skada de gör dynamikerna, under förutsättning att alla dynamiker är lika viktiga. (Se Introduktion till Scientology-etik)
Detta intresse för etiska och moraliska aspekter är av yttersta vikt för den Scientology-läran. Hänvisningar till dessa begrepp är oräkneliga i de olika referensverken och det finns även kompletta publikationer i ämnet, som de som redan nämnts, eller som till exempel Vägen till lycka, Hederskodexen, Auditörens kodex och En scientologs kodex (se Handbok för preclears)
[Scientologer] känner en ökad allmän förmåga, förbättrade perceptioner, och att de har en förnyad kunskap om sig själva, om livet och Gud.
Om man tar i beaktan att individen för scientologerna är en andlig och odödlig varelse, har individens beteende i vart och ett av de olika liven stor betydelse, inte bara för dynamikernas skull utan även för uppnåendet av en fullständig andlig förbättring. ”Vi befinner oss i denna värld för att försöka finna den egna frälsningen” är en av L. Ron Hubbards kommentarer i videofilmen En introduktion till Scientology.
Scientologerna själva hävdar, att de upplever en verklig förbättring och andlig frihet, både genom studier (utbildning) såväl som andlig vägledning (auditering). De beskriver sina ”vinster” som verklig befrielse från materien, konflikter, okunnighet samt oönskade attityder och känslor. De känner en ökad allmän förmåga, förbättrad förnimmelseförmåga, och att de har en förnyad kunskap om sig själva, om livet och Gud.
Scientology-kyrkans trosbekännelse definierar dess trossystem, som förenar de troende med livets yttersta mening. Bekännelsen understryker människans värdighet och hennes omistliga och obestridliga rättigheter; den definierar den naturliga mänskliga gemenskapen och erkänner individens andliga natur i hennes strävan mot oändlighet, med endast Gud given ”rätten” att agera i fråga om människans frihet och visdom.
Denna trosbekännelse tillhandahåller ett klart syfte med auditeringen och utbildningen, nämligen som medel i uppnåendet av den andliga frälsning som scientologerna förkunnar i sin bekännelse.
