Scientology-skrifter tillhandahåller en del bevisningsgrunder för att validera (legitimera) L. Ron Hubbards religiösa Scientology-doktrin, som kallas en ”tillämpad religiös filosofi”. En genomgång av resonemanget visar att en integration finns mellan Scientology och idealen och utövningarna i samtida västerländskt samhälle.
Scientology-doktrinen – som inte är tänkt som en uppenbarad moralitet, utan snarare som resultatet av den rätta användningen av mänskligt förnuft – ställer upp mot det liberala samhällets ideal och värderingar: individuell framgång, en konkurrensmoralitet mellan individer för att undvika barbariskt uppträdande, stegringen av ekonomisk makt och vetenskap och teknologi, som förbättrar personligt välbefinnande, tro på civilisationens fortsatta framgång, på människan och hennes möjligheter, på möjligheten av harmoni mellan personliga mål och de mål som tillhör civilisationen i dess helhet. Tilltro till dessa ideal motiveras av människans natur: människan är god och strävar följaktligen efter att få det som är gott, dvs. optimal överlevnad. Om hon misslyckas med att bli mäktigare eller att utöva en moralitet som uppmuntrar framgång i civilisationen, är detta därför att hon lider av aberrationer som kan helas med hjälp av vissa metoder.
I sammanfattning: Människan kan återvända till de ursprungliga andarnas allvetenhet och allsmäktighet och skapa en mänsklighet som den som fanns i världens begynnelse. Detta är en sorts regressiv utopi som förandligar utvecklingen genom att göra den till ett pilgrimsfärd mot en värld med perfekta människor, som existerade en gång i det förflutna. Scientology-läran vädjar till människans ansvarskänsla och erbjuder honom valet mellan ett alltmera barbariskt samhälle om de inte ändrar sig, och ett kraftfullt samhälle utan krig eller våld, om de går med på att behandla sina aberrationer. Vi kan se att L. Ron Hubbard framlägger en livsåskådning som innebär personligt ansvar, en väg till lycka, duglighet, välstånd och personlig utveckling, som inte är långt från den upplysningsfilosofi som dominerar våra högt utvecklade samhällen.
Vi kan se att L. Ron Hubbard framlägger en livsåskådning som innebär personligt ansvar, en väg till lycka, duglighet, välstånd och personlig utveckling ...
Vi kan därför se hur Scientology-läran motsvarar den empiriska verkligheten, såvitt det gäller innehållet i västerländska kapitalistiska samhällen. Läran motsvarar detta även i sina metoder för förvärv och utformning. Metoden för religiös utbildning överensstämmer med inlärningsmetoderna som används i de flesta utbildningssystem: lektioner, kurser, praktiska övningar. Scientologys doktrinära uppbyggelse liknar den kunskap som anhängare redan har förvärvat: medlemmarna tycker att det är förnuftsenligt (det framläggs som ett vetenskapligt bevis med begrepp, hypoteser och axiom) och vetenskapligt (det finns en samling tjocka böcker som dokumenterar L. Ron Hubbards upptäckter, tillsammans med hans olika experiment, misstag, problem och resultat). Systemet tillåter också att varje person skaffar sig metoder som han omedelbart kan sätta i verket enligt en klar ordningsföljd, med förutsägbara resultat. Denna typ av utbildning liknar i form den utbildning som scientologer erhållit i sina tidigare skolor eller universitetssystem.
Många scientologer är föreståndare, bolagsdirektörer, yrkesutbildade personer, idrottsmänniskor och artister i underhållningsbranschen. De har vanligen uppnått minst motsvarigheten till studentexamen i sin allmänna utbildning, ofta högre. Scientologys kännetecken som vi just har beskrivit får medlemmarna att känna sig hemma tack vare den utbildning som de redan har fått. Vi kan tillfoga att Scientology också riktar sig till den, i det nutida samhället så vanliga fruktan – våld, krig, atombombshotet, miljöförstöringen osv.
Å andra sidan likställs den livskraft, som fordras för att uppnå dessa mål, med Gud, vilket ger rörelsen andlig legitimitet. Under söndagsandakten tillkännager pastorn att ”uppstigandet till överlevnad är i sig själv ett uppstigande till Gud”. Vi kan här finna en kraftfull vision av det gudomliga, gemensam med många olika metafysiska rörelser.
För det andra: för scientologer beror Scientologys giltighet på fungerbarheten i dess teknologi. Scientology hävdar att den person som tillämpar etikteknologin och använder Scientology, kommer oundvikligen att få ett bättre liv och ökat välbefinnande och läkande, vilket påvisar framgång. Ett exempel utan positiva resultat vanhedrar inte teknologin. Snarare inbjuder ett uppenbart misslyckande användaren att undersöka sitt eget motstånd, sina problem med relationer i samhället eller sin felaktiga användning av teknologin. Vad anledningen till misslyckandet än är uppmuntras han att framhärda, ty scientologer tror att det alltid finns en teknisk lösning på alla problem. Scientology fungerar om man följer den på korrekt sätt. Standardteknologin kan konsulteras i Scientology-texter. Tillämpningen av teknologin är strikt standardiserad; man behöver bara följa anvisningarna steg för steg som man lär sig genom undervisning i religionen, för att uppnå det önskade resultatet. Visshet om dess giltighet får man genom erfarenhet av metoderna.
Scientology hävdar att den person som tillämpar etikteknologin och använder Scientology, kommer oundvikligen att få ett bättre liv och ökat välbefinnande och läkande, vilket påvisar framgång.
Framgång bevisar teknologins legitimitet, och bevisar därför också legitimiteten i den tillämpade religiösa filosofin och de andliga begrepp som medföljer den.
Vi ville veta om Scientologys legitimitet, som det beskrivs i den officiella litteraturen, var densamma som den som används av medlemmarna. I detta syfte intervjuade vi 15 scientologer. Vi frågade dem varför de trodde att Scientology var sann. Medlemmarna som intervjuades hade varit i rörelsen mellan fem och tjugo år. De var alla högt utbildade. Deras argument kan uppdelas i flera kategorier.
III.I Pragmatisk legitimitet
De scientologer som intervjuades ansåg att deras trosåskådningar var välgrundade, eftersom de medförde påtagliga förbättringar i deras liv, ibland genom att helt och hållet ändra deras situation. De påstår att deras hälsa har förbättrats, att deras familjeliv är mera harmoniskt. De fortsatte i rörelsen därför att de såg definitiva resultat från början. För medlemmarna är Scientology en användbar religion.
III.II. Sannolikhet i tron
Personligt bestyrkande av giltigheten av Scientologys principer lämnar ett ”obekräftat” fält. Många scientologer medger att de inte personligen har besannat hela L. Ron Hubbards doktrin för sig själva, och att det fortfarande finns en del områden med hypotetisk tro.
Tron på Gud diskuteras mycket. För en del finns det ingen tvekan om att ett Högsta väsende existerar. De talar om en inre övertygelse, ett bevis på Guds existens vilket fick dem att åsidosätta sina meningskiljaktigheter med ”katolikernas Gud” från barndomen. Andra har blivit influerade av kontakten med sina tidigare liv under auditeringen, som gav dem idén om en oändlig varelse. Till exempel: ”Till att börja med var jag inte medveten om det, men allteftersom auditeringen fortsatte insåg jag att det verkligen fanns en åttonde dynamik, som är oändlig och som existerar; först visste jag inte om det, men nu vet jag att den finns.” För de flesta av dem behöver emellertid Gud (i deras vokabulär – den åttonde dynamiken) bekräftas på samma sätt som de andra trosåskådningarna. Samtidigt ser de Gud som en sannolik hypotes: för det första, om de har prövat en del av L. Ron Hubbards läror så finns det ingen orsak att resten inte skulle vara sann. Till exempel: ”Jag vet att det finns en skapare av allting, av universum … jag tror att det finns ett Högsta väsende, det är bara en fråga om tid. Existerar han fortfarande? Vid det stadium som jag nu har uppnått har jag inget sätt att veta det. Det är delvis tro och delvis vetande, för när man har verifierat 70 procent av en sak för sig själv, så tror man att resten antagligen är sant.” – Scientolog sedan 20 år, vid 47 års ålder. Några andra tror att om scientologer på högre nivåer har funnit Gud, så måste han existera.
Samtidigt medger de att de befinner sig i ett sökande som kanske inte slutar med samma upptäckt. För många scientologer förblir ”den åttonde dynamiken” en värld som de måste utforska personligen för att helt kunna tro på. För tillfället väntar de. Gud finns antagligen. Detta kan kallas tro på en sannolikhet.
III.III. Relativ sanning
Där personligt uppdagande dominerar är sanningen alltid relativ i förhållande till det stadium som uppnåtts längs scientologens väg till andlig utveckling. Två sorters sanningar som nämnts av en av de intervjuade illustrerar denna relativitet: den som är bortom tid och ord, och sanningen av ”här och nu”.
III.IV. Relevans
Scientologer anför också att deras tro är verklighetsrelevant. En av dem talade om att vara i harmoni med verkligheten, medan han samtidigt medgav att han själv skapat den, och att den hade blivit naturlig för honom. Till exempel, en av dem uppfattade Scientology-etiken som adekvat för att komma överens med andra, och för att ha att göra med dem. En annan troende sade att hon hade funnit en tillfredsställande metod för samhällsreform. Innan hon blev involverad med Scientology hade hon varit en militant socialist. Hon tyckte att hon i Scientologys teknologi hade funnit det redskap hon behövde för att ”grundligt förbättra samhället”.
III.V. Livets mening
Medlemmarna påstår sig ha funnit en mening med sina liv. En av dem beskrev sig själv som en sjöman som drev på oceanen under en molnig himmel, utan kompass eller landmärken att visa honom vägen, när han hittade en karta och all den navigationsutrustning han behövde. Scientologer tror att de har funnit livets mening och vägen att gå framåt. En av dem, som slutade med att studera medicin, erkänner att han inte kunde se meningen med alla sina ansträngningar, eftersom den bekväma medelklassexistensen mot vilken han styrde kurs verkade vara oförenlig med vad han tyckte vara livets mening, den mening han sade att han funnit i Scientology.
III.VI. Hänvisningar till vetenskapen
I våra intervjuer fann vi inga hänvisningar till allmänt erkända vetenskaper som bevis för scientologernas doktrin eller teknologi. Denna omständighet står i direkt kontrast till:
a. De expertkunskaper som fordras av ledarskapet som nämnts ovan.
b. L. Ron Hubbards uttalande att: ”Jag måste konstatera faktumet att vi har nått det vägskäl där vetenskap och religion möts, och vi måste nu sluta låtsas som om vi endast hade att göra med materiella mål. Vi kan inte syssla med det som rör människans själ och samtidigt ignorera det.”
Vi kan därför forma hypotesen att:
a. Förenligheten med allmänt erkända vetenskaper är en officiell doktrin som betraktas vara ett accepterat faktum och som scientologer inte tycker att de behöver rättfärdiga. Eller
b. Legitimeringen av denna tro är mera en fråga om personlig erfarenhet snarare än anslutning till en officiell ståndpunkt.
c. Att Scientology-teknologi ersätter vetenskapen.
Vi borde också notera att Scientology-kyrkan har förändrats sedan de åren under vilka den formades. Den beskriver sig själv som en specifik religiös rörelse; den legitimitet som Kyrkan numera söker grundas mindre på en vetenskaplig ställning än förr.
III.VII. Vikten av Scientology-teknologi
Scientology är inte så mycket att tro, som den är att utöva. Uttrycket ”göra Scientology” användes flera gånger. I en tidigare serie intervjuer angående definitionen av Scientology, lade medlemmarna vikt på tillämpning av teknologin. Under den nuvarande serien av intervjuer kom giltigheten att bero på teknologins användbarhet.
Scientology tycks vara en praktisk religion.
III.VIII. Hänvisning till en religiös tradition
De som intervjuades talade endast om religiösa traditioner för att utpeka deras brister. Ingen nämnde länken mellan buddism och Scientology, trots att den framhålls av L. Ron Hubbard. Han betonade deras gemensamma punkter men beklagade buddismens brist på effektivitet i världen.
Detta förbiseende åtföljer utelämnandet av vetenskapen. De troende försöker inte att legitimera sin trosåskådning genom att åberopa yttre faktorer. Det som de själva har bekräftat för sig tycks vara nog. De känner inget behov av att understödja sin tro inför andra i teologiska ordalag, eller att insätta sig i en tradition av religiöst tänkande, även om L. Ron Hubbard uppfattade likheter mellan Scientology, buddism och flera andra gamla vishetsreligioner.
Legitimeringen av Scientology av en del medlemmar skiljer sig en aning från officiella dokument. ”Vetenskap grundad på visshet” är snarare en ”vetenskap grundad på vissheter”, som endast accepteras sedan de bekräftats genom personlig erfarenhet. Följaktligen är tron grundad på sannolikhet, och är relativ till det ställe på den andliga skalan som uppnåtts av medlemmen. Å andra sidan accepteras doktrinära påståenden beträffande rörelsens teknologi. Vi har inte att göra med ett urskiljbart bevis på sanning som leder till en form av beteende, som i omvändelsefall i religioner med en frälsningsdoktrin. Hos dessa religioner ber de troende därför att de godtar en trosstruktur som rekommenderar bön. Scientologen lägger den ena vissheten på den andra tills han har tillräckligt med bevis på sanningen. En scientolog talade om för mig att han föredrog att tala om ”fortlöpande omvändelse”.
Det verkar också som om deras tro är en fides efficax, eftersom de troende påstår sig ha funnit i Scientology ett sätt att förstå samhället och att omvandla både det och hela världen.
