Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

III.
SJÖORGANISATIONENS DISCIPLIN NÄR DET GÄLLER JÄMFÖRBARA RELIGIÖSA UPPLEVELSER

Som nämnts ovan har många religiösa traditioner tagit till andlig disciplin för att instruera medlemmar till högre stadier av andligt liv eller för att korrigera felande troende. Dessa disciplinåtgärder har historiskt sett inkluderat sådana procedurer som ecklesiastiska förfrågningar, formella förmaningar, rättsliga avgöranden, botgöring (bön, fasta, tystnad, isolering, fysiskt arbete etc.), tillfällig avstängning, avskedande, och, som en sista utväg, uteslutning och bannlysning. Som de flesta andra religioner har Scientology-kyrkan procedurer för hantering av felande medlemmar. Procedurerna finns i olika policybrev och Flag Ordrar av L. Ron Hubbard.

Som en akademiker inom världsreligion kan jag kan intyga att metoderna för disciplin i Sjöorganisationen är en standardmässig och vanlig religiös sedvänja. Jag kan även intyga att jag själv upplevde många liknande disciplinära åtgärder när jag var medlem i Order of Friars Minor (franciskanermunkar) från 1958–64. De viktigaste formerna av disciplin förtjänar särskild kommentar.

Jag kan intyga att metoderna för disciplin i Sjöorganisationen är en standardmässig och vanlig religiös sedvänja. Jag kan även intyga att jag själv upplevde många liknande disciplinära åtgärder när jag var medlem i Order of Friars Minor (franciskanermunkar) ...

Kommunikation av medlemmar i Sjöorganisationen med samhället utanför är betydligt mer omfattande än vad som är tillåtet enligt reglerna för kloster som utövas av många kristna religiösa ordnar och av buddistmunkar i Japan och på andra ställen. Discalced Carmelites (barfota karmelitmunkar), till exempel, är förbjudna all kontakt med världen utanför efter att de frivilligt inträtt i ordern. När jag gick igenom novitiate (det första året) i Order of Friars Minor hade jag minimal kontakt med världen utanför och då endast med uttryckligt tillstånd från min novismaster. Vid tillfällen när medlemmar av religiösa ordnar kommer till andliga reträtter är de avskilda från världslig kontakt. Religiösa ordnar av nunnor såsom Poor Clares begränsar kraftigt möjligt umgänge med en medlem i ordern, till och med av familjemedlemmar, som tillåts besöka bara tre eller fyra gånger om året och vars besök är begränsat till högst två timmar. Klosternunnor kan inte ha någon direkt fysisk kontakt med familjemedlemmar och måste tala med dem genom döljande skärmar. Dessutom skickas felande katolska medlemmar av religiösa ordnar och prästerskapet, inklusive de som faller offer för alkohol och droger, in i retiro (avskildhet), eller rehabiliterande isolering, tills de helats och kan återuppta sina plikter. Att medlemmar i Sjöorganisationen genomgår begränsad avskildhet från världen under en rehabiliterande period överensstämmer med allmän religiös utövning över hela världen.

Reglerna för alla kristna religiösa ordnar kräver att munkar, bröder och nunnor avlägger högtidliga löften av lydnad, och ett andligt ödmjukt uppförande är centralt i detta löfte. För att visa ödmjukhet, krävs ofta att medlemmar av religiösa ordnar utför simpla uppgifter och fysiskt arbete som skulle vara förnedrande och degraderande för utomstående. Som fransiskanermunk som genomgick utbildning för att bli präst, städade jag latriner, skalade potatis, gallrade i trädgården, rensade ogräs från sprickor i trottoaren, tvättade och vek tvätt, och sopade korridorer. Man kan hitta uppmaningar till ödmjukhet i Rule of St. Benedict, Kapitel 7. Det benediktinska andliga mottot är Ora et labora (”Be och gör fysiskt arbete!”) och det inbegriper de mest ödmjuka uppgifterna i lika hög grad för de lägsta av noviser till den mest upphöjda av abbotar. I japanska zenbuddistklostren krävs det ofta av deras andliga mästare, att de som strävar efter satori (upplysning) att de utför repeterande och till synes fullständigt meningslösa uppgifter, såsom att sopa ett skinande rent golv om och om igen. Det faktum att medlemmar i Sjöorganisationen, som lovat att tjänstgöra i en miljard år, kan tvingas att utföra fysiskt arbete och enklare och till och med förödmjukande sysslor, särskilt som en del av en period av rehabilitering eller disciplin, kommer inte som en överraskning för en som är utbildad inom religion.

De som lever klosterliv, som cisterciansmunkar och Trappists, håller ofta sena nattvakor och sover så lite som tre eller fyra timmar per natt. Under dessa vakor, mässar munkarna rituellt och mediterar under tystnad. Jag levde på detta vis i sex år som munk. Under mitt novisår, gick jag upp på natten 00:30, skanderade psalmer i en timme, mediterade i ytterligare en timme, återvände till sängen och steg upp för bön igen vid 07:30 för ytterligare sång och morgonmässa. Det är ett normalt förfarande för Trappists att stiga upp 03:15 för kollektiv bön och meditation. Många munkar och nunnor kan ta på sig smärtsam disciplinering, såsom gissling av kroppen på fredagar till åminnelse av gisslingen av Jesus innan han korsfästes. Österländska yogier går till och med så långt som att genomborra kroppen med spikar för att visa att anden står över materia. Vid sidan av dessa andliga disciplineringar, är Scientology-kyrkans praxis blek i jämförelse.

Medlemmar i olika religiösa ordnar ”låses ofta in” på kvällen och sätts under ”övervakning” utan att vara ”fängslade”. Kloster i USA och över hela världen är låsta på natten. Klostersektioner i kloster tillhörande Discalced Carmelites och Poor Clares förseglas även med ytterligare portar och barriärer. När noviser genomgår utbildning och när felande munkar och nunnor placeras under restriktion, kontrolleras de noga, och hålls under ständig övervakning och är till och med begränsade till vissa delar av klostret. Jag har förstahandserfarenhet av begränsning och övervakning. Målet med restriktion är att stänga av den religiöse från störande moment i världen så att de kan uppnå andligt ljus eller reformera felande sätt.

Som nämnts ovan, är Scientology inte ensamt när det söker att bannlysa medlemmar som är ovilliga att genomgå prov, kyrkliga rättegångar, procedurer och disciplinering för att återfå fullvärdig status som kyrkmedlem. Romersk-katolska kyrkan har ett liknande förfaranden för schismatiska, kätterska eller på annat sätt avvikande medlemmar som sammanställts i Code of Canon law (Kodexen för kanonisk lag). Många Pietist Brethren (Pietistbröder)-kyrkor som Amish och Old Order Mennonites praktiserar en form av kyrklig exkommunicering som kallas ”bannlysning” eller ”tar avstånd”. Exkommunicerade är helt avskurna från trosgemenskapen och medlemmar tillåts inte ens ha affärsförbindelser med den uteslutna parten. Dessutom, är en make/maka förbjuden att sammanbo med en bannlyst partner.

I Scientology, har medlemmar i Sjöorganisationen, på grund av deras större engagemang för Scientologys mål och religionens mål, historiskt sett förväntats leva ett mer avhållsamt liv än vanliga medlemmar. En del kristna religiösa ordnar, allmänt kända som ”munkordnar” som benediktiner och cistercienser, tar högtidliga personliga löften om fattigdom, medan klostret kan äga egna byggnader för bön, studier och tillbedjan och land för odling. Andra religiösa ordnar, allmänt kända som ”bröder” såsom franciskaner och dominikaner, tar högtidliga löften om absolut fattigdom, det vill säga, de får inte äga någonting som individer eller som en grupp som en imitation av Jesus som inte ägde någonting. Bröderna får endast använda egendom, den verklige ägaren är påvedömet. En trappistmunk lever i en tom cell, sover på en halmmadrass med nakna träskivor under, och äger två dräkter och en uppsättning arbetskläder. När jag var broder utförde jag många nyttiga arbetsuppgifter, inklusive att undervisa i filosofi, arbeta som bibliotekarie, driva ett tryckeri, och göra inköp utanför klostret. För detta arbete fick jag absolut ingen lön annat än mat och husrum och en dräkt. Jag hade inga pengar att gå på bio för, att shoppa personliga saker utanför för, eller äta ute vid enstaka tillfällen. När jag lämnade broderskapet efter sex år fick jag en summa på $500.00, en flygbiljett och en kostym. Jämfört med de metoder som används av många andra religiösa ordnar, är livsstil och monetära arrangemang i Scientology-kyrkan, om något, generösa.

Faktumet av konflikter mellan omvända och deras egna familjer och även första äkta hälfter är lika gamla som religionen själv. Det var Jesus själv som sade: ”Jag har kommit för att sätta en man mot hans far och en dotter mot hennes mor” (Matthew 10:35), och ”Den som älskar fader och moder mer än mig är mig icke värdig; och den som älskar son eller dotter mer än mig är mig icke värdig” (Matthew 10:37). Kostnaden för lärjungeskap kan vara mycket hög. Både St. Franciscus av Assisi och St. Thomas av Aquinas, två av de mest betydelsefulla karaktärerna och helgonen i katolicismen, kidnappades av deras familjer, som försökte tvinga dem bort från deras livsstil i deras respektive tiggarordern. Separation från familjen är en vanlig praxis i klosterlivet både för män och kvinnor. Trappister, karmeliter, och cistericianer klipper ibland av alla förbindelser med omvärlden, inklusive telefonsamtal, brev, besök. Eremiter på Mt. Athos i Grekland lever i fullständig enslighet och ofta umgås de inte ens med munkbröder och andra eremiter. När jag var en fransiskanermunk och gjorde mitt novitiat, kunde jag inte prata med vem som helst utanför klostermurarna utan uttryckligt tillstånd, jag kunde endast ta emot ett brev i månaden från mina föräldrar, min post var föremål för genomläsning av ledaren för noviser och jag fick inte delta i begravningen av min farfar. I första brevet till korintierna 7:15 rekommenderar aposteln Paulus att en konverterad kvinna tillåts skilsmässa och omgifte i tron om hennes första man förblir fientligt inställda mot tron. Som nämnts ovan i paragraf 28, hotar Rule of St. Benedict med bannlysning av varje broder som umgås med en annan bannlyst munk utan godkännande av abboten, så att en sådan kontakt inte skall förorena broderns andliga liv. Old Order Mennonites och Amish kräver att en make/maka undviker den andre om denne har satts under bannlysning. Siddharta Gautama (ca 563–483 f.kr.), känd för oss som Buddha, kände sig tvingad att överge sin far och mor, hustru och barn och tron och herravälde för att kunna följa upplysningens väg som asket. Berättelsen om nästan varje stor omvändelse i religionens historia innehåller ett tema av separation från en tidigare livsstil och kopplingar till världsliga saker, inklusive familj, som kan hämma eller förhindra andliga framsteg. I jämförelse, är Sjöorganisationens medlemmars kontakter med omvärlden moderata till liberala.

IV. Slutsats
LADDA NER VITBOKEN