Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

II.
TROSSYSTEM

Vad beträffar Scientologys trossystem, så finns det en enorm mängd religiöst material, som forskaren måste ta sig igenom. Vidare bör forskaren inse att Scientology, liksom samtliga historiska religiösa traditioner, är ”organisk” och fortfarande genomgår evolutionär förändring. Man kan nämna några av L. Ron Hubbards huvudsakliga verk, som till exempel Dianetics: Hur tanken påverkar kroppen, Scientology: Tankens grunder, Phoenix-föreläsningarna, samt den enorma mängden utbildnings- och handledningsböcker, men detta skulle bara utgöra toppen av Scientologys litterära isberg. Det centrala i allt detta är L. Ron Hubbards skrifter, vilka utgör den enda inspirationskällan för all Scientology-doktrin rörande auditering och utbildning.

Mina intervjuer med scientologer och mitt studium av samfundets skrifter visar, att medlemmarna vidhåller en grundläggande trosbekännelse, i vilken de bekänner att mänskligheten i grunden är god, att själen kan räddas samt att helandet av både kroppsliga och andliga sjukdomar sker via anden. I dess helhet lyder Scientologys trosbekännelse som följer:

Vi inom kyrkan tror

Att alla människor, oavsett ras, hudfärg eller tro, skapades med lika rättigheter.

Att varje människa har en oförytterlig rätt till sina egna religiösa bruk och deras utövning.

Att varje människa har en oförytterlig rätt till sitt eget liv.

Att varje människa har en oförytterlig rätt till sitt förstånd.

Att varje människa har en oförytterlig rätt till sitt eget försvar.

Att varje människa har en oförytterlig rätt att bilda, välja, hjälpa och stödja sin egen organisation, kyrka och regering.

Att varje människa har en oförytterlig rätt att tänka fritt, tala fritt och fritt uttrycka sina egna åsikter i skrift, samt att bemöta, yttra sig om eller skriva om andras åsikter.

Att varje människa har en oförytterlig rätt att fortskapa sitt eget släkte.

Att människans själ har människans rättigheter.

Att studiet av sinnet och helandet av mentalt orsakade sjukdomar inte bör avskiljas från religionen eller tolereras inom icke-religiösa områden.

Och att ingen makt mindre än Gud har rätt att upphäva eller åsidosätta dessa rättigheter, öppet eller fördolt.

Och vi inom kyrkan tror

Att människan i grunden är god.

Att hon strävar efter att överleva.

Att hennes överlevnad beror av henne själv, hennes medmänniskor och hennes uppnående av broderskap med universum.

Och vi inom kyrkan tror att Guds lagar förbjuder Människan

Att förgöra sitt eget släkte.

Att förstöra någon annans själsliga hälsa.

Att förstöra eller förslava någon annans själ.

Att förstöra eller försvaga sina kamraters eller sin grupps överlevnad.

Och vi inom kyrkan tror

Att anden kan räddas och

Att anden i sig själv kan rädda eller hela kroppen.

Trosbekännelsen utvecklar och komplementerar Scientologys lära om de åtta dynamikerna. En ”dynamik” är en drivkraft, drift eller impuls till överlevnad på nivåerna av självet, sex (inklusive fortplantning som familj), gruppen, hela mänskligheten, allt levande, det fysiska universum, anden, och slutligen, Oändligheten eller Gud. I motsats till vissa populärbeskrivningar av Scientology har Kyrkan alltid haft en tro på människans andliga dimension, och då särskilt ett Högsta väsende. I de tidigaste utgåvorna av Scientology: Tankens grunder står det uttryckligen att: ”Den åttonde dynamiken – är drivkraften att existera som oändlighet. Detta identifieras också som det Högsta väsendet.” (Scientology: Tankens grunder. Los Angeles: Scientology-kyrkan i Kalifornien, 1956.) Den troende förväntas i regel förverkliga självet så mycket som möjligt inom alla åtta dynamikerna och kommer sålunda att utveckla en förståelse av ett Högsta väsende eller, som scientologerna föredrar att kalla det, Oändligheten.

Scientologer definierar mänsklighetens andliga essens som ”thetanen”, likvärdig med den traditionella föreställningen om själen. De tror att den här thetanen är odödlig och har antagit olika kroppar i tidigare liv. Scientology-doktrinen om tidigare liv uppvisar stora likheter med buddismens samsara, eller själavandring. Mer om själen följer i avsnitt III (a).

Scientologer definierar mänsklighetens andliga essens som ”thetanen”, likvärdig med den traditionella föreställningen om själen.

Scientologys trosbekännelse kan jämföras med de klassiska kristna trosbekännelserna i Nicaea år 325, den lutherska Augsburg-bekännelsen år 1530, och den presbyterianska Westminster-bekännelsen år 1646 eftersom den, liksom de tidigare bekännelserna definierar den yttersta meningen med livet för den troende, formar och fastslår uppförandekoder och tillbedjan i överensstämmelse med denna trosbekännelse och definierar ett samfund av troende som följer den trosbekännelsen. Scientology-kyrkans trosbekännelse tillhandahåller, liksom de klassiska bekännelserna, en mening med de transcendentala realiteterna: själen, andlig avvikelse eller synd, frälsning, helande genom anden, den troendes frihet samt en allmän andlig likställdhet.

I enlighet med sin bekännelse skiljer scientologerna mellan det ”reaktiva” eller passiva (omedvetna) sinnet och det ”analytiska” eller aktiva sinnet. Det reaktiva sinnet lagrar vad anhängarna kallar för ”engram”, vilka är andliga spår efter smärta, skada eller annan inverkan. Det reaktiva sinnet tros kvarhålla engram från så tidigt som fosterstadiet och sträcker sig till och med bakåt till tidigare liv. Den teologiska föreställningen om ”engram” har stora likheter med buddismens doktrin om ”trassliga trådar” vilka överförs från föregående inkarnationer och försvårar uppnåendet av upplysning. Scientologerna tror att om man inte befrias från dessa engram, så kommer chanserna för överlevnad på de åtta dynamikernas nivåer, lycka, intelligens, och andligt välbefinnande att kraftigt försämras. Det är på basis av denna övertygelse eller andliga kunskap, som anhängarna motiveras till att genomgå de många nivåerna av den auditering och utbildning, som utgör Scientologys centrala religiösa handlingar. Jag kommer att diskutera auditeringen och utbildningen mer detaljerat i avsnitt III. En novis eller nybörjare som befinner sig i auditerings/utbildningsprocessen kallas preclear och en som har avlägsnat alla engram kallas Clear. Denna åtskillnad kan jämföras med kristendomens synd och nåd och buddismens oupplysthet (sanskrit, avidya) och upplysthet (bodhi).

Scientologer talar inte om ”clearing” enbart med tanke på det individuella välbefinnandet. De anser att auditeringen och utbildningen har en välgörande inverkan även på familjen, gruppen, omgivningen och inflytandesfären. Med andra ord sker denna välgörande effekt på alla de åtta nivåerna av ”dynamikerna”. Scientologerna anser vidare, att de bör ta på sig ansvaret för förbättrandet av den omgivande världen, och att de bör hjälpa andra att uppnå tillståndet Clear. De anser att när tillräckligt många människor har uppnått Clear, kommer Scientologys huvudsakliga strävan, som L. Ron Hubbard beskriver den, att vara fullbordad: ”En civilisation utan sinnessjukdom, utan brottslighet och utan krig, där kapabla människor kan ha framgång och hederliga människor rättigheter och där människan är fri att stiga mot högre höjder.” (L. Ron Hubbard, Scientology 0-8: Boken om grunder, sidan 3.) I denna strävan att avlägsna de förhållanden som leder mot misstro, krig och självförstörelse är Scientology inte mer annorlunda än andra missionära eller evangeliska religioner, exempelvis buddismen, judendomen, kristendomen och islam.

Tre aspekter av Scientologys mål att ”cleara planeten”, i syfte att frammana en ny civilisation, visar att Kyrkans trossystem är i fullständig samklang med de stora historiska religionsmönstren, både äldre och nutida. Dessa tre aspekter är (a) dess missionära karaktär, (b) dess allmängiltighet och (c) dess egenskap av yttersta omsorg och åtagande.

(a) För det första ses Scientologys religiösa sökande som en helig uppgift, avsedd och tillgänglig för alla och envar. På detta sätt fick Bibelns profeter, som till exempel Amos, Jesaja och Jeremia, i sina uppenbarelser uppgiften att i fjärran länder vittna om fred, rättvisa och kärlek. På samma sätt fick buddistmissionärer under andra århundradet f.Kr. kallelsen att sprida Buddhas budskap i Fjärran Östern, inklusive Kina, Indokina, Indonesien, Korea och Japan. Idag sprider japanska missionärer sina budskap till Europa och Amerika. Även Jesus från Nasaret betraktade sitt evangelium ha ett missionärt mål; sålunda sände han ut sina lärjungar till alla nationer. Islams missionära sida är idag så stark att den, speciellt i Afrika och Ostasien, är världens snabbast växande historiska religion. Scientologys missionära ansträngningar i dess hängivenhet att ”cleara” planeten i syfte att skapa en ny civilisation överensstämmer helt med de stora historiska religiösa mönstren.

(b) För det andra betraktar Scientologin sin uppgift som allmängiltig. Resultatet av detta är att den avser öppna missionscenter i alla delar av världen för att göra auditerings- och utbildningsteknologin tillgänglig för alla. Den tydligaste historiska parallellen inom de traditionella historiska religionerna är Jesus uppdrag till lärjungarna: ”Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn” (Matteus 28:19) (Översättningen hämtad ur 1917 års svenska bibelutgåva.) Under sjuhundratalet f.Kr. fick den judiske profeten Amos kallelsen att föra Guds ord inte bara till Juda och Israel utan även till Damaskus, Gaza, Ashkelon, Tyros, Sidon och Edom, vilka alla ansågs vara ”hedniska” kanaanitiska stadsstater, och som inte delade Israels tro på Fädrens Gud (Amos, kapitel 1–2). Idag uppför muslimerna fullskaliga moskéer i till exempel London, Los Angeles, Toronto och till och med Söul, eftersom de tror på det universella värdet i profeten Muhammeds Ord. Därjämte för de buddistiska och den hinduiska vedatraditionens andliga ledare med sig sina heliga läror och livsstilar till Nordamerika i sin övertygelse om lärornas allmänna tillämpning. Scientology följer i detta återigen de historiska religionernas mönster för en världsomfattande spridning av sin auditerings- och utbildningsteknologi, något som hela mänskligheten, i Scientology-missionärernas ögon, kommer att dra nytta av.

Scientology följer i detta återigen de historiska religionernas mönster för en världsomfattande spridning av sin auditerings- och utbildningsteknologi, något som hela mänskligheten, i de Scientology-missionärernas ögon, kommer att dra nytta av.

(c) För det tredje innebär Scientologins målmedvetna syfte att hjälpa tillräckligt många människor att bli ”Clear”, så att civilisationens stäv kan vändas mot bättre mål. Denna strävan har karaktären av en yttersta omsorg och åtagande. Samtliga betydande historiska religioner har en central kärna av undervisning, som förser anhängarna med en drivande motivation att slutföra den religiösa uppgiften på global basis, samt med en känsla av både brådska och slutgiltighet.

För buddisten kan denna grundläggande undervisning sammanfattas i den religiösa föreställningen om ”frigörelse” (moksa) från begärets snärjande bojor och den frid som erhålls genom osjälviskt tänkande (nirvana). I buddismens heliga skrift, dhammapadan, förklarar Buddha att: ”Alla taksparrar [i mitt gamla hus] är brutna, takbjälken splittrad; mina tankar renade från alla illusioner; begärets förintelse har uppnåtts” (avsnitt 154). Detta uppvaknandets slutgiltighet är det som motiverade, och fortfarande motiverar, varje buddistmunk och -missionär.

Som jag har påpekat ovan är Scientologys tro på tidigare liv nära besläktad med buddismens uppfattning om samsara; på samma sätt har Scientologys föreställning om ”clearing” stora likheter med buddismens tro på moksa. Liksom gårdagens buddistmissionärer sökte göra ”frigörelsen” från varandets begär tillgänglig för alla tänkande varelser, söker även nutidens Scientology-missionärer göra det möjligt för alla att ta bort de engram som hämmar den universella överlevnaden, friden och överflödet genom att bli ”Clear”.

Japanska zenbuddister söker uppnå satori, eller ”plötslig upplysning” för alla människor, en stark övertygelse som fått dem att grunda kloster i både Amerika och Europa. Den muslimska tron på det slutgiltiga i profeten Muhammeds ord – sammanfattad i trosbekännelsen shahada: ”Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet” – ger islams missionärer övertygelsens kraft att söka konverterade över hela världen. I bibeltraditionen är den mest övertygande huvudtron, som fortfarande motiverar missionsarbetet, den fasta tilltron till Guds önskan för mänsklighetens yttersta frälsning och syndernas förlåtelse. Sålunda fann den bibliske profeten Jesaja i Guds räddning av alla länder ett nyskapande av det himmelska Jerusalem på jorden, i vilket allt köttsligt kom att tillbedja den enda sanna Guden (Jesaja 66:22–23).

I Nya testamentet betraktar inte aposteln Paulus den försoning Gud skapade genom Kristus som frälsning enbart för de kristna, eller ens för hela mänskligheten, utan som ett löfte om universell befrielse, ett återställande och återskapande av självaste kosmos (Paulus brev till romarna 8:19–23). I det här sammanhanget överensstämmer scientologens tro på uppgiften att ”cleara planeten”, i syfte att skapa en förnyad civilisation, med den grundläggande övertygelse som karaktäriserar världens stora historiska religioners motivationer och tro.

III. Religiöst bruk
LADDA NER VITBOKEN