RELIGIÖS TOLERANS
OCH RELIGIÖS MÅNGFALD

Kanske för att de makthavande såväl som allmänheten i stort i den västerländska kristenheten så ofta på ett trångsynt sätt har definierat religion enligt den bekanta modellen av den erhållna traditionen av ortodox kristendom, har nya religioner under det långa historieförloppet varit föremål för ofta våldsam opposition. Naturligtvis går fallet tillbaka bortom etablerandet av själva kristendomen. I den romerska världen var de tidiga kristna själva föremål för anklagelser som fortfarande är välbekanta – kristna påstods splittra familjer; anklagades för vinningslystna avsikter; sades ägna sig åt sexuella orgier; och förklarades försöka infiltrera sociala eliter i strävan efter olycksbådande politiska syften. Den speciella karaktären hos kristendomen ådrog sig sådana anklagelser, men samma egenskap, tillsammans med dess proselytiserande nit, gjorde själva kristendomen till en ojämförligt verkande kraft mot religiös intolerans som, i vissa länder och i större eller mindre utsträckning, fortsatte fram till modern tid. Således upplevde kväkarna våldsam förföljelse i händerna på myndigheterna i 1600-talets England, när många av dem fängslades enbart på grund av sitt erkännande av sina religiösa övertygelser. Metodister, såsom en ny religion i 1700-talets England, blev mobbade och slagna och några av deras kapell revs ner, ibland med tyst medgivande eller till och med på anstiftan av lokala magistrater. I slutet av 1800-talet blev frälsningsarmén i England föremål för upplopp i vilka en del av deras medlemmar dödades, medan de i Schweiz blev offentligt anklagade för bedrägeri och ekonomiskt utnyttjande, och mormonerna, som ibland sattes i fängelse när de försökte rekrytera nya medlemmar i Skandinavien, drabbades av liknande anklagelser. Historien bevisar redogörelsen angående opposition mot nya former av religiös och andlig meningsyttring till och med i de mer demokratiska och förmodligen mer toleranta länderna i västvärlden. Mot denna historiska dokumentering står de nya beslut från internationella organ, som kräver tillstånd att utöva och uppmuntra religiös tolerans, i skarp kontrast.