I. Mänskliga rättigheter
& religionsfrihet

Alltsedan slutet av andra världskriget har rätten till religionsfrihet proklamerats för alla mänskliga varelser genom resolutioner från olika internationella organ, däribland FN, Europarådet, och i Helsinki Accord. Regeringar har ålagts att inte bara gå ifrån alla tidigare policyn om religiös förföljelse, utan också att på ett positivt sätt agera för att skydda religiös frihet, så länge som religiösa utövningar av en viss sekt eller ett etniskt kyrkosamfund eller religion inte strider mot vanlig straffrätt eller gör intrång på andra medborgares rättigheter. Speciellt i frånvaro av någon vetenskaplig enighet om definitionen av religion, garanterar sådana resolutioner emellertid inte alla former av religiös diskriminering. Statligt gynnande av en (eller flera) religioner kanske fortfarande består, vilket tjänar som exempel i etablissemanget enligt lagen angående särskilda religioner i olika europeiska länder. Sådana företräden kan ge ekonomiska, speciellt skatteförmåner, företräden för vissa religiösa organ, såväl sociala som även politiska privilegier, vilka förvägras andra religioner. Även där sådana diskriminerande åtgärder inte öppet upprätthålls (enligt lag, seder och bruk, eller prejudikat) kan det finnas olika statliga eller sociala attityder som föredrar vissa typer av religiöst samfund framför andra. I synnerhet kan det finnas officiell eller allmän misstänksamhet mot vissa religiösa organisationer, särskilt när den religiösa gruppens läror och utövningar är allmänt obekanta – så obekanta att, från myndighetens eller den allmänna opinionens sida kan de bli betraktade som ”inte riktigt religiösa”. Allmänheten, och ibland auktoriteterna, åberopar en stereotyp angående vad en religion skall likna och hur religiöst troende skall förhålla sig. Organisationer som avviker alltför radikalt från denna, kanske omedvetet hypotesiserade, förebild kan därmed verka vara olämpliga för utbredningen till dem av normal religiös tolerans. De kan till och med verka falla utanför kategorin av vad som skall betraktas som religion över huvud taget, eller måste till och med stå inför anklagelsen att de verkar på ett sätt som strider mot lagen.

II. Samtida religiös mångfald
LADDA NER VITBOKEN