Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

Religiös frihet: En grundläggande rättighet

Rätten till religionsfrihet eller tro är en grundläggande rättighet för varje människa överallt. Men runtom i världen är religionsfrihet under attack, med hårda restriktioner som är på uppgång i alla fem större regioner i världen under de senaste tio åren.

Kränkningar av rätten till religionsfrihet är utbredd och påverkar människor världen över. Religiösa organisationer och individer som umgås i religiösa samfund måste övervinna ökat förtryck när de uttrycker sina religiösa övertygelser eller manifesterar sin religion offentligt.

Välvilliga människor kan göra mycket för att arbeta tillsammans för att vända på detta stigande tidvatten av religiöst förtryck och stärka den allmänna rätten till religiös frihet för alla. För det första kan de förstå karaktären hos rätten till religiös frihet och vidta åtgärder mot de pågående hoten mot den rättigheten. För det andra kan de implementera dessa principer för religiös frihet genom att respektera rättigheterna för alla religioner och trosuppfattningar, utan diskriminering mot någon av dem. Slutligen kan de arbeta tillsammans med människor av alla religioner för att främja och skydda religionsfrihet och tolerans för alla på den inhemska och internationella nivån.

Stigande social fientlighet mot religion
i media

I Pew Research Centers globala undersökning av det stigande tidvattnet av restriktioner vad gäller religioner finner man att cirka fem miljarder människor, 75 procent av världens befolkning, lever i länder med kraftiga statliga restriktioner på religion eller kraftig social fientlighet som involverar religion, som ofta har religiösa minoriteter som måltavla. [41]

Det råder ingen tvekan om att media – alla former av press, tidskrifter, audiovisuella och elektroniska medier – utgör en betydande orsak till denna kraftiga sociala fientlighet som riktar in sig mot religiösa grupper världen över. De tillfällen där någon religion är måltavla för propaganda, partiskhet, stereotypering, missuppfattningar och missförstånd och sporrar till hat i pressen i länder över hela världen har blivit legio.

Episoden år 2005 angående offentliggörande av teckningar som avbildade profeten Mohammed och de efterföljande våldsamma reaktionerna över hela den muslimska världen höjde uppmärksamheten i det globala samhället för missförstånd och brist på information i media om ärenden som relaterar till religion och tro. Förutfattade meningar och felaktig information i pressen fortsätter likväl att vara ett gissel som befrämjar religiös diskriminering och ger bränsle åt fientlighet mot religioner som gjorts till måltavlor. [42]

För närvarande existerar ingen allmän uppsättning principer, regler eller normer i detta viktiga område när det gäller framställning av religion eller tro genom media. Utan en tydlig formulering av sådana principer och normer finns det ingen effektiv metod för att bedöma om nyhetsrapporter bryter mot allmänna normer för mänskliga rättigheter medan de skapar diskriminering eller till och med våld genom att ha individer som måltavla, på grund av deras religiösa hemvist.

Tidpunkten har nu kommit att formulera en uppsättning normer som grundar sig på principerna om mänskliga rättigheter som utgör rätten till religionsfrihet, för att vägleda media i området av religion eller trosuppfattning. I syfte att uppmärksamma detta pressande behov lanseras ett förslag, Stadga för journalistisk etik i samband med respekt för religion eller övertygelse (”Stadga”), som finns i nästa avsnitt som ett verktyg för att utbilda media om rätten till religiös frihet och för att etablera lämpliga normer för religiös tolerans i fråga om rapportering om religiösa frågor.

Denna Stadga skapades med hänsyn taget till drygt 40 nationella journalistiska etikkodexar, mer än 300 kodexar för yrkesutövande journalister, samt relevanta dokument som betonas av OSSE, Europarådet och FN:s normer, som finns med i den här publikationen. Stadgan tar hänsyn till de ytterst viktiga principerna om yttrandefrihet och religionsfrihet och försöker att göra en lämplig avvägning som bevarar båda dessa grundläggande friheter.

[41] ”Stigande tidvatten av restriktioner för religion”, september 2012, Pew Research Center.

[42] Se t.ex. Copenhagen Danish Institute for International Studies, Rytkonen, Helle ”Dra gränsen: Kontroversen med tecknade serien i Danmark och USA”, 2007, Islamic Monthly ”USA:s senaste outsider: Religiösa minoriteters kamp under historiens lopp”, 13 mars 2013: Bahá’í World News Service, ”En fallstudie i religiöst hat”, 7 december 2013, Kommentar, ”Guardian bekräftar en viss grad av antisemitism”, 10 november 2011.

XVIII. Stadga för journalistisk etik i samband med respekt för religion eller religiös övertygelse
LADDA NER PDF