Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

VI. En kortfattad beskrivning av Scientology

Scientology-kyrkan som en ny religion

Scientology-kyrkan är en i raden av nya religiösa rörelser vilka innehåller inslag som på visst sätt motsvarar en del av de trender som uppvisas inom den västerländska religionens huvudströmningar (såsom anges ovan i avsnitten V.I.–V.IV.). Den använder sig av ett språk som är modernt, familjärt och omystiskt; den presenterar sin dogm som objektivt faktum. Dess begrepp om frälsning har både en omedelbar och en slutgiltig dimension. Den stora dragningskraft den haft på allmänheten inom västvärldens högtstående länder har ställt den i fokus för sociologer och andra studerande av modern religion.

VI.II. Min kunskap om Scientology

Jag började läsa Scientology-kyrkans litteratur 1968 och vid ett tillfälle planlade jag ett studium av rörelsen. Även om jag i slutänden inte påbörjade arbetet, fortsatte jag med att läsa Scientology-litteratur. Jag har besökt kyrkans huvudkvarter på Saint Hill Manor, East Grinstead, och har blivit bekant med scientologer. Sedan dess har jag upprätthållit kontakt med rörelsen i Storbritannien och gjort andra besök på Saint Hill Manor och i en Scientology-kyrka i London. Jag har fortsatt ha ett nära intresse i religionens utveckling som en av ett flertal nutida religioner av intresse för mig som sociolog. Jag har, bland mycket annat material av mer flyktig natur, läst följande verk, som alla är officiella publikationer, de flesta av dem L. Ron Hubbards skrifter:

Handbok för preclears

Scientology 8-8008

Scientology 8-8008

En introduktion till E-metern

Dianetics: Den ursprungliga avhandlingen

Dianetics: Hur tanken påverkar kroppen

Ett test av helspårsåterkallande

Arbetets problem

Självanalys

Skapandet av mänsklig förmåga

Phoenixföreläsningarna

Scientology-axiomen

Avancerad procedur och axiom

Scientology: En ny syn på livet

Scientologys karaktär

Ceremonies of the Forming Church of Scientology

Religionen Scientology

Vetenskapen om överlevnad

Introduktion till Scientology-etik

Vägen till lycka

En beskrivning av religionen Scientology

Vad är Scientology?

Scientology-handboken

I verk som jag har skrivit om nya religioner, har jag nämnt Scientology vid olika tillfällen, och inkluderade en kort redogörelse för den religionen i min bok, Religious Sects (London: Weidenfeld, 1970), och en längre diskussion om religiös karaktär i min senare bok The Social Dimensions of Sectarianism (Oxford: Clarendon Press, 1990). Under de gångna tjugosex åren har jag bibehållit mitt intresse för rörelsen.

VI.III. Dianetics – Scientologys ursprung

I maj 1950, då L. Ron Hubbard först lade fram Dianetics program från vilken Scientology senare uppstod, fanns det ingen tanke på något mönster för religiös tro och praktik. Dianetics, en terapi för avreagerande, var inte framtagen med något religiöst språk. Det finns ingen anledning att anta att L. Ron Hubbard, på den tiden, föreställde sig att Dianetics skulle bli till ett system för religiös tro och praktik eller att hans utövare skulle komma att beskriva sig som och organisera sig som en kyrka.

VI.IV. Mentalt helande och religion

Terapeutiskt praktiserande har dock ofta uppvisat en förmåga att skapa metafysisk och religiös anslutning vilket, på ett annorlunda sätt, kan ses hos Christian Science, New Thought-rörelsen och i yogatekniker. Å andra sidan har etablerade religioner tillfällesvis utvecklat specialistsysselsättningar för helande, speciellt mentalt helande, och större kyrkor har ibland haft organiserade avdelningar för detta ändamål. Dianetics lade vid sin början inte fram några religiösa principer, men då praktiserandets teoretiska grunder blev mer utstuderade kom en metafysisk dimension att bli alltmer erkänd och en del av de uppställda idéerna kom att beskrivas i ordalag som var klart religiösa i sin innebörd.

VI.V. Hur religioner utvecklas

Alla religioner är evolutionsprodukter. Ingen religion har vid någon given tidpunkt kommit till världen som ett fullfjädrat system av tro och praktik. Scientology är inget undantag till detta: en religion utvecklades från en terapeutisk teorisamling. Det vore klart omöjligt att säga när kristendomen själv blev religion, med sin verkliga början i en lös ansamling av moraliska uppmaningar och enstaka mirakel; sedan blev den till en populär rörelse bland galiléerna; gradvis blev den en judisk sekt; och sedan kom den att bli en distinkt religion. Till och med då tog det århundraden för dess doktriner att bli fullt artikulerade och dess rituella bruk har fortsatt undergå frekvent förändring. Inom senare tiders rörelser är evolutionsprocessen mot religion än mer uppenbar.

Alla religioner är evolutionsprodukter. Ingen religion har vid någon given tidpunkt kommit till världen som ett fullfjädrat system av tro och praktik. Scientology är inget undantag till detta: en religion utvecklades från en terapeutisk teorisamling.

Sjundedagsadventisternas kyrka hämtar sina rötter från den allmänt debatterade tron om Jesus mycket tidiga ankomst, som var vanlig under artonhundratrettiotalet bland baptister, presbyterianer, metodister och andra i delstaten New Yorks övre del: kyrkan grundades inte förrän år 1860. På liknande sätt tog det flera decennier efter den första ”knack-upplevelsen” (systrarna Fox) i Hydesville (påstådda meddelanden från ”andevärlden”) innan en spiritualistkyrka grundades. På liknande sätt hade Mary Baker Eddy experimenterat under åratal med system för mentalt helande innan hennes ”upptäckt” år 1866 av en sinnesbot, och även under ett antal år efter detta trodde hon att hennes system skulle bli antaget av de större kyrkosamfunden snarare än att tjäna som grund för Church of Christ, Scientist, som hon grundade år 1875. Pingströrelsen erfor från år 1900 det karismatiska i talande i okända tungomål, spådom, helande och andra ”gåvor”, men separata pingstkyrkor framväxte endast långsamt under de följande två decennierna. Inget av dessa samfund, av vilka alla kom att bli separata religioner, började som sådana. Det gjorde inte Scientology heller.

VI.VI. Scientology-doktrin – Utvecklingen
av metafysiken

Det är nödvändigt, även då det blir en repetition i det som följer, att i vida begrepp lägga fram en omfattande formulering av Scientologys huvudlära och att visa i vilken utsträckning dessa trossatser utgör ett sammanhängande religiöst system. Scientology växte fram ur ett trängre fokuserat terapeutiskt system. Det har föreslagits att denna term var en kombination av dia = genom och nous = själ eller ande och sålunda utgjorde, även om det till en början var helt omedvetet, ett religiöst synsätt. I och med införlivandet av Dianetics i Scientologys vidare ramverk, artikulerades en mycket mer omfattande uppfattning av ett metafysiskt system, vilket klart påvisade denna filosofis religiösa natur. Även om Dianetics omedelbara ändamål existerade – liksom Kristus lära under hans livstid – inom området för mentalt helande, växte den efterföljande lärans innebörd, vilken förklarade och främjade den terapeutiska aktiviteten, mot ett ökat inlemmande av spirituella idéer och värden.

Scientologys grundläggande tes är att människan, de facto, är en andlig varelse, en thetan vilken är i successiv besittning av fysiska, mänskliga kroppar.

VI.VII. Scientology-doktrin – Thetanen
och det reaktiva sinnet

Scientologys grundläggande tes är att människan, de facto, är en andlig varelse, en thetan vilken är i successiv besittning av fysiska, mänskliga kroppar. Thetanen är ett individuellt uttryck för theta, med vilket förstås livet eller livets källa. Löst definierat är thetanen själen men är också den verkliga personen, den fortsatta och kvardröjande identitet som överlever den kropp den bebor. Den sägs vara okroppslig och odödlig, eller åtminstone ha kapaciteten att vara odödlig, och sägs ha en oändlig, kreativ potential. Den är inte del av det fysiska universumet – men har en latent kapacitet att kontrollera universumet, vilket består av materia, energi, rum och tid (MEST). Thetaner anses ha framkallat den materiella världen i stort sett för sitt eget nöjes skull (vilket väl kan sägas också om den kristna gudens skapelse av världen). Det anses att thetanerna, någon gång för länge sedan, föll offer för sin egen inblandning i MEST, blev fångade av den och tillät sin egen skapelse inskränka deras förmåga och kringgärda deras verksamhetssfär. Sålunda faller människans aktiviteter och uppnåenden i materievärlden långt från hennes potential: hon förhindras av oräkneliga förflutna förvecklingar med MEST och dessa finns arkiverade i ett reaktivt sinne, vilket reagerar irrationellt och emotionellt på allt som framkallar smärtfulla och traumatiska tidigare erfarenheter (vilka hon har genomlidit eller åsamkat andra). Det reaktiva sinnet fungerar trots denna kontrollkapacitet vilken hon, om hon vore kapabel att återfå sina sanna, inneboende spirituella förmågor, kunde använda på sin kropp och dess omgivning. Emedan människan anses vara i grunden god, och både villig och kapabel att överleva, har den gångna förlusten av hennes förmåga förvandlat henne till en utrotningshotad art.

VI.VIII. Scientology-doktrin – Återfödelse och karma

Thetanerna anses ha bebott oräkneliga kroppar under miljarder år. På så sätt innefattar Scientology en teori vilken, dock olik i detalj, delar större antaganden med den reinkarnationsteori som hinduismen och buddismen vidhåller. Scientologys tonvikt på betydelsen av nuvarande (eller framtida) konsekvenser av förflutna gärningar liknar begreppet karma. Ogynnsamma effekter resulterar från ”overtar” (skadliga handlingar) vilka är en aspekt av förvecklingen med det materiella universum. Thetanens ideal är att bibehålla rationella handlingar och att vara ”orsak” över fenomen: det vill säga att bestämma skeendens utgång inom den närmaste omgivningen. Denna idé har tydliga paralleller med den österländska uppfattningen om goda gärningars skapande av god karma för framtiden, även om scientologerna inte använder denna terminologi eller dessa begrepp. Gångna livs händelser påverkar nuet men, genom de tekniker som utvecklats i Scientology, kan dessa händelser återkallas, konfronteras och specifika källor för nuvarande problem kan hittas i dessa händelser. Det är denna resurs som skapar grund för andligt helande – det vill säga den skapar tillfälle för förändring av gångna handlingars ”karmatiska” effekter.

VI.IX. Scientology-doktrin – De åtta dynamikerna

Varandet kan, enligt Scientology, uppfattas som åtta olika uppdelningar i stigande betydelse; var och en benämnd en dynamik. Kortfattat är dessa: 1:a, självdynamiken, självets begär att existera; 2:a, sexdynamiken, vilken innefattar både sexualakten, familjeenheten och uppehållet av familjen; 3:e, viljan att existera, vilken kan finnas inom en grupp eller en sammanslutning, såsom skolan, staden eller nationen; 4:e, mänsklighetens dynamiska vilja att upprätthålla sin existens; 5:e, hela djurlivets, vilket innefattar alla levande varelsers, existens och vilja att överleva; 6:e, fysiska universums, bestående av materia, energi, rum och tid, begär att existera; 7:e, ”drivkraften att existera som eller av andar”, vilket innefattar alla andliga fenomen, med eller utan identitet; och slutligen, den 8:e dynamiken: drivkraften att existera som oändlighet. Denna dynamik identifieras som Högsta väsendet, vilken också kan benämnas ”gudsdynamiken”. Scientology handlar om överlevnad och överlevnaden för var och en av dessa dynamiker ses som ett delmål i utövandet av Scientology. Sålunda, fastän mycket av Scientologys initiala utövande mera snävt handlar om ett personligt, andligt utbyte för dem (preclears) som söker Scientology-assistans, så måste scientologen slutligen inse att hans nuvarande liv endast är ett fragment av hans fortsatta existens som thetan, och att individens liv är sammanlänkat med var och en av dessa uppstigande nivåer som beskrivs i de åtta dynamikerna och på så sätt slutligen till existens och överlevnad för Högsta väsendet eller oändligheten.

VI.X. Scientology-doktrin – Terapi och kommunikation

Precis som inom andra religioner är omedelbar frälsning från överhängande lidanden och prövningar det primära och initiala för många av dem som är dragna till Scientology; detta är det terapeutiska elementets dragningskraft som kan hittas inom många religioner – och iögonfallande så i tidig kristendom – jämte de mer mystiska, metafysiska och spirituella läror som troende förväntas komma till då de växer in i tron (se Hebréerbrevet 5:12–14). De flesta scientologer har först lärt känna möjligheten att förbättra sin dagliga livsupplevelse och att förbättra sin intelligens (genom att få ökad kontroll över det reaktiva sinnet). Möjligheten att uppnå sådana resultat, genom processen i auditering, representeras i formeln känd som A-R-C. A står för affinitet, vilket representerar individens känslomässiga upplevelse och dennes känsla av relation med andra genom känslorna. R står för verklighet (Reality), vilken representeras av en inter-subjektiv samstämmighet avseende objektiva fenomen. C står för kommunikation (Communication), och Scientology fäster stor betydelse vid kommunikation. När folk har en samhörighet, när de är överens om ett fenomens objektiva natur då kan kommunikation ske mycket lätt. Associerat med detta trefaldiga begrepp är A-R-C en skala av mänskliga känslor, känd av scientologer som ”Tonskalan”. Då en känslomässig ton sjunker, då blir kommunikationen svår och verklighetsupplevelsen dålig. Kommunikation i sig är dock en inverkande kraft som försöker öka förståelse och, ifall den används effektivt och precist, blir den det huvudsakliga, terapeutiska medlet för frigörelse av individen från den fångenskap hon lidit i den fysiska världen. Thetanen kan sättas i stånd att kommunicera med sitt förflutna, att känna igen gångna, traumatiska upplevelsers natur och uppnå självkännedom som låter honom undkomma dessa bördor.

VI.XI. Scientology-doktrin – Auditering
som förmedling av terapi

Tonskalan är för individen den första representationen av möjligt utbyte av Scientology, och visar en stigning från kroniskt känslomässiga toner såsom apati, sorg och rädsla upp till entusiasm, (och, på mer avancerade nivåer, till upprymdhet och serenitet). Det är för att erfara behållning av detta slag som många först dras till Scientology. Tekniken för sådana framsteg kan hittas i auditering, i vilken en utbildad scientolog genom användande av noggrant kontrollerade frågor, hos individen återkallar episoder från hans eget förflutna vilka har lämnat ett avtryck (ett ”engram”) i det reaktiva sinnet och vilket hindrar individen från att uppträda rationellt. Förlösning från dessa hinder för rationellt tänkande är sålunda den process genom vilken en individ stiger på ”Tonskalan”, och på så sätt förbättras dennes kompetens, men det är också – och häri ligger dess fulla religiösa betydelse – den metod genom vilken thetanen kan uppnå frälsning, initialt genom förgörande av de villfarelser den lider av som resultat av dess förvecklingar med den fysiska världen, och så småningom genom att uppnå total frihet från MEST-universumets dåliga effekter. Scientologer benämner detta tillstånd som att vara ”orsakande”. Det har tydliga paralleller med österländska religioners typ av frälsning. Då de också ser individen som betungad av förflutna handlingars effekt (karma), är det frälsningsbegrepp de sluter sig till också en process (upplysning) genom vilken karmans effekt kan brytas, och därmed befria individen. Det slutgiltiga målet för individen, benämnt Opererande thetan, är att existera utanför kroppen, att vara i ett tillstånd beskrivet som ”exterior”, dvs. bortom allt fysiskt. Ett sådant tillstånd är något som åtminstone en del kristna skulle känna igen som själens räddning.

VI.XII. Scientology-doktrin – Rationella medel för frälsning

Den ovan skisserade religiösa filosofin ligger bakom Scientologys bruk. L. Ron Hubbard har själv ansett den i viss mån likna de österländska religionernas. Han har speciellt citerat Vedatexterna, de skapelsehymner som utgör del av den hinduiska traditionen, då de innehåller ett begrepp mycket likt Scientologys ”Handlingscykel”. Handlingscykeln är den uppenbara livsordningen, från födelsen, genom uppväxten, till förfall och död, men genom den kunskap som Scientology tillhandahåller kan denna cykels fördärvliga inverkan undvikas. Cykeln kan förändras från en av skapelse, överlevnad och förstörelse till en i vilken alla elementen är kreativa handlingar: Scientology är förpliktigat att främja och öka skapande och erövra kaos och negativitet. Den erkänner ett kontinuerligt visdomens ”spår” eller härstamning från Vedatexterna och Gautama Buddha fram till det kristna budskapet och åberopar affinitet med alla dessa läror. Men då den visdom som framfördes, till exempel inom buddismen, måhända tillät enstaka individer uppnå frälsning inom sin livstid, fanns det då ingen samling av exakt bruk som garanterade detta resultat; det fanns liten möjlighet för upprepande. Uppnåendet av frälsning förblev ett offer för slumpmässiga och okontrollerbara faktorer. Frälsning uppnåddes av ett fåtal, här och där, då och då, om alls. Det som L. Ron Hubbard gjorde anspråk på var standardiserandet av, nästan till rutin, religiöst bruk och att öka förutsägbarheten hos soteriologins resultat. En sådan tillämpning av tekniska metoder för andliga mål visar den grad till vilken Scientology anammar moderna tekniker för att förverkliga mål som en gång kunde uppnås endast sporadiskt och då och då, om alls. Detta är sålunda ett försök att inlära visshet och ordning i andliga övningar och uppnåenden. Scientology söker hålla i styr och ordna det religiösa sökandet genom användning av rationella procedurer. I detta avseende har den i den teknologiska eran gjort mycket av det metodismen sökte göra på ett tidigare socialt utvecklingsstadium, genom att försöka övertyga människor om att frälsning bör sökas på ett kontrollerat, disciplinerat och metodiskt sätt. Emedan metodisternas verkliga metodik fortfarande finns i det relativt konventionella kristna, samtida språket, bär Scientologys metoder spår av ett samhälle mer fullt givet åt rationella och teknologiska procedurer. De medel Scientology använder sig av har liknats vid upaya (”rätt metod”) från sjunde nivån för boddisattvans väg mot frälsning inom mahayanabuddismen. Enligt denna buddistiska inriktning, på den sjunde nivån, blir den troende en transcendental boddisattva vilken (liksom Scientologys Opererande thetan) ej längre är bunden till en fysisk kropp.

VI.XIII. Scientology-doktrin – Auditering
som pastorsrådgivning

De medel Scientology begagnar sig av utgör en sorts pastorsrådgivning, mer exakt organiserad inom auditeringstekniker. (Auditering kommer från latinets audire, att lyssna.) Auditeringens specifika tekniker och apparat organiseras som en teknologi vilken utgör kärnan i Scientologys religionsutövning. Detta bruksmönster är essentiellt för de som skall få erfara lärans frälsande förmåner och L. Ron Hubbards ansträngning har varit att reducera den andliga upplysningsprocessen till en uppsättning rangordnade procedurer vilka systematiskt når medvetandets djupare nivåer. Denna metod, liksom affirmation i Christian Science, påstås eliminera både känslan av synd och effekterna av lidande och felsteg i det förflutna.

VI.XIV. Scientology-doktrin – Frälsningsnivåer

Denna helande och soterologiska process har två huvudstadier vilka är de respektive tillstånd som förut benämnts Clear och Opererande thetan. Den preclear som först stöter på Scientology besväras av förflutna, smärtsamma och känslomässiga upplevelser. Auditering söker föra fram dessa ting till medvetandet, söker förmå individen att kommunicera med sitt förflutna för att konfrontera de händelser som givit upphov till känslomässig urladdning, och därmed föra individen till en punkt vid vilken han kan överbrygga denna urladdning och förmår att granska dessa hittills glömda störningar i totalt sinneslugn och vid rationellt medvetande. Sådana tings fördärvliga effekter upplöses därmed. Mental blockering, skuldkänslor och otillräcklighet, fixering vid förflutna trauman eller tillfälliga fall av känslomässig upprördhet kan övervinnas. Individen förs fram ”till närvarande tid”, det vill säga att han befrias från de hämmande effekterna av händelser som hänt på ”tidsspåret” för thetanens tidigare nuvarande liv eller tidigare liv. Genom att förbättra kommunikationen, för auditeringen thetanen mot ett tillstånd i vilket det förflutnas besvär elimineras. Han definieras som Clear, en varelse utan det reaktiva sinnet, som är självdeterminerad, åtminstone vad gäller hans eget varande. Den Opererande thetanen är på en högre nivå inom samma process, sedan han också uppnått kontroll över sin omgivning. Han är ej längre beroende av kroppen vilken han, för närvarande, bebor: han sägs faktiskt ej längre vara i kroppen. Med andra ord kan man säga att den Opererande thetanen är en varelse som uppnått sin fulla andliga potential, som uppnått frälsning. Det nuvarande verket Vad är Scientology? (sidan 222) bekräftar att ”vid nivån Opererande thetan har man att göra med individens egen odödlighet som andlig varelse. Man behandlar thetanen själv i relation till evigheten ... det existerar stadier högre än den dödliga människans.”

För scientologer är pastorsrådgivning ... en systematisk och kontrollerad strävan att befordra självupplysning och andlig kunskap.

VI.XV. Religiösa roller inom Scientology – Auditören

Religiösa tjänster hålls tillgängliga inom Scientology genom fyra relaterade ombud vilkas roller både kompletterar och i viss mån överlappar varandra. Dessa funktionärer är auditören, fallövervakaren, kursledaren och kaplanen. Auditörens roll är grundläggande: auditering är den vitala tekniken för slutgiltigt uppnående av den form av upplysning genom vilken individen frälses. Auditören är utbildad i färdigheter med vilka han hjälper andra och hjälper dem att hjälpa sig själva. ”Alla Scientologys auditörer avkrävs att bli prästvigda” [Vad är Scientology? sidan 557] och varje auditör har genomgått utbildningskurser vilka förbereder honom för prästerskapet, även om han inte kommer att uppta den rollen. Auditören undervisas i att handskas så neutralt och kliniskt som möjligt med de preclears som söker hans hjälp. Olikt biktfadern inom den romersk-katolska kyrkan handlar auditören inte efter sina egna andliga farhågor och efter sin egen personliga bedömning av den preclearens behov: snarare följer han i detalj de föreskrivna procedurerna. Scientologys hela drivkraft är mot förgörande av tillfälliga, icke avsedda och egenartade element inom sitt terapeutiska och andliga tjänsteförrättande. Alla ansträngningar görs för att garantera att känslor inte stör auditeringens standardiserade procedurer och tekniker. Pastorsrådgivning anses sålunda, speciellt i själva auditeringsituationen, som en mycket exaktare metod än den ansetts vara inom konventionella kyrkor och mycket större och mer precis uppmärksamhet riktas mot den. För scientologer är pastorsrådgivning inte en överföring av slumpartade råd på ett personligt sätt eller den varierande kompetensen i råd från en individ till en annan, utan en systematisk och kontrollerad strävan att befordra självupplysning och andlig kunskap.

VI.XVI. Religiösa roller inom Scientology – Fallövervakaren

Ansvar för auditeringsprocedurens korrekta användande ligger hos fallövervakaren. En utav dennes viktigaste funktioner är att noggrant granska de anteckningar som auditören tagit under auditeringssessionen ifråga. Dessa anteckningar är i högsta grad tekniska och obegripliga utom för en utbildad auditör – och består av noteringar rörande de auditeringsprocedurer som använts, de responser som visas på E-metern och hur det gick för preclearn. Anteckningarna måste vara tillräckligt kompletta för att påvisa att preclearns andliga utveckling är i överensstämmelse med Scientologys soteriologi. Fallövervakaren förstår dessa tekniska anteckningar då han själv är en högt utbildad auditör som genomgått ytterligare specialiserad utbildning som fallövervakare. Han kontrollerar att auditeringen hållit sig till föreskriven standard, att teknikerna blivit korrekt utförda och att preclearn gör riktiga framsteg. Om något fel inträffat under auditeringen finner och rättar fallövervakaren till detta. Han kan begära att en felande auditör studerar det felaktigt utförda materialet och övar på den korrekta proceduren för att garantera att felet inte återuppstår. Efter varje session specificerar han auditeringens nästa steg. Då människor är olika ses varje fall över separat för bestämning av de processer som lämpligast bör användas och för att försäkra sig om att preclearn gör riktiga andliga framsteg. Fallövervakarens roll säkerställer sålunda att Scientologys auditering utförs och kontrolleras på rätt sätt.

VI.XVII. Religösa roller inom Scientology –
Kursledaren

Kursledaren är ännu mer grundläggande för Scientologys utövning än auditören. Det är kursledaren som utbildar auditörer till den krävande standard som framlagts av L. Ron Hubbard. Kursledaren är expert på studieteknikerna som utvecklades av L. Ron Hubbard. Han är utbildad att identifiera alla hinder för förståelse och att lösa alla svårigheter som den studerande av Scientology-litteratur kan stöta på. Kursledaren säkerställer att en Scientology-studerande förstår Scientology-teorin och genom att göra övningar och utbildning bemästra dess användande. Olikt andra klassrumshandledare föreläser inte kursledaren, inte heller ger han på något sätt sin egen tolkning av ämnet. Denna punkt är viktig eftersom scientologer tror att resultat uppnådda genom Scientology enbart kan komma genom att noggrant följa Scientology-texten precis som den skrevs av L. Ron Hubbard. Verbala framställningar från lärare till studerande skulle, oavsett hur oavsiktliga de än är, oundvikligen innebära en förändring av det ursprungliga materialet. På så sätt måste kursledaren nödvändigtvis vara expert på att uppfatta situationer då en studerande kan stöta på problem och genom att visa honom fram mot det ställe där, genom eget bemödande, han kan finna dess lösning.

VI.XVIII. Religiösa roller inom Scientology – Kaplanen

Scientology-kyrkor och missioner har var och en en kaplan. Han är en utbildad auditör, och pastorskursen är en väsentlig del av hans utbildning. Denna kurs framställer Scientology som en religion, som en verksamhet genom vilken människan kan uppnå frälsning. Den innefattar en introduktion till de stora världsreligionernas läror; utbildning i att utföra tjänster och ceremonier; studium av Scientologys trosbekännelse och kodexar; och instruktion i etik- och auditeringsteknologi. Kanhända den största aspekten av kaplanens roll är pastorsrådgivningen, inte i generell mening såsom rådgivning ges under auditering, utan snarare på ett mer utbrett sätt, genom att lyssna på scientologers problem och svårigheter när det gäller att bemästra trons lära och tekniker. Kaplanen söker jämna till organisationens operation och, om så krävs, söker tolka moraliska angelägenheter och även familjeangelägenheter i enlighet med Scientology-principer. I sin funktion inom en specifik Scientology-organisation fungerar de i mångt och mycket som en biskops kaplan gör inom den etablerade kyrkan. Kaplanen tjänar som förrättare för de övergångsriter som utförs inom kyrkan (namngivnings-, vigsel- och begravningsritualer). I veckoliga gudstjänster (hållna, för allas bekvämlighet, på söndagar) strukturerar kaplanen gudstjänsten, i vilken han har en viss generell handlingsfrihet. Inom gudstjänsten uppfyller han också en predikande roll, likt en icke-konformistisk präst, och här är hans funktion som upplysare (snarare än som orator). Hans predikan har alltid nära anknytning till trons läror och tillämpningen av dess principer.

VI.XIX. Tekniska hjälpmedel för spirituella mål – religion,
inte vetenskap

För att kunna förstå Scientology och dess religiösa yrkesmän är det nödvändigt att känna till att Scientology förenar tekniska medel med spirituella mål. Dess betoning av teknik, dess tekniska språk och dess insisterande på en systematisk procedur och en detaljerad struktur får inte överskugga den spirituella och soteriologiska naturen hos dess yttersta omsorger. Scientology är en religion som trädde fram i en tidsålder dominerad av vetenskap: dess metoder bär avtryck från den tid i vilken den kom till stånd. Som del av dess grundläggande åtagande är idén att människan behöver tänka rationellt och skall kunna kontrollera sina egna kraftfulla men störande känslor. Bara på detta sätt kan människan uppnå fullständigt fri vilja och självbestämmande som scientologer anser vara deras rätt och nödvändighet. För att uppnå frälsning måste individen använda sig av en konsekvent och stabil tillämpning av välartikulerade formler. Liksom inom Christian Science strävar Scientology att handla med förvissning. Scientologys yttersta mål verkar vara att överbrygga empirisk bevisning. Dess utövares övertygelser är transcendentala, metafysiska och andliga även då religionen framhäver den personliga upplevelsen som väg mot personlig övertygelse eller förvissning. Den vetenskapliga stilen på Scientologys predikan förringar inte dess religiösa status och dess angelägenheter.

VII. En sociologisk analys av Scientology-kyrkans utveckling
LADDA NER VITBOKEN