Som alla religioner jag känner till, har Scientology en grupptillvaro och ecklesiastisk organisation som fungerar både för att bevara och utveckla trossystemet samt omhulda det religiösa bruket. I kyrkligt ordalag är Scientology-kyrkans organisation hierarkisk snarare än kongregationalistisk. Kongregationalistiska religioner utövar sin makt i det lokala valet av kyrkans präster, i omröstningar angående formuleringen av trossystemet (trosbekännelsen) och det religiösa bruket samt den kyrkliga styrelseformen. Flertalet amerikanska protestantiska samfund är kongregationalistiska i sitt styrelseskick. Auktoriteten kommer så att säga från botten och vandrar därefter vidare uppåt. Hierarkiska religioner utövar å andra sidan sin makt via utnämningar och delegeranden från toppen och vidare nedåt, antingen från en centralgestalt som Pontifex maximus (påven) inom katolicismen och den tibetanska buddismens Dalai Lama, eller från en centralt placerad verkställande församling som de synodala biskoparna eller församlingsäldste. Min forskning kring Scientology-kyrkan visar att den följer det klassiska hierarkiska styrelsesättet.
Som alla religioner jag känner till, har Scientology en grupptillvaro och ecklesiastisk organisation som fungerar både för att bevara och utveckla trossystemet samt omhulda det religiösa bruket.
Jag ämnar nu ge en kort sammanfattning av Scientology-kyrkans organisation. L. Ron Hubbard, som avled 1986, är och förblir den enda källan till Scientologys religiösa doktrin och teknologi, inklusive de högre OT-nivåerna. Samfundets högsta ecklesiastiska instanser är Church of Scientology International (CSI) och Religious Technology Center (RTC). CSI är moderkyrkan och har huvudansvaret för det globala spridandet av Scientologys trosbekännelse. Den allt överskuggande funktionen som RTC har är att bevara, vidmakthålla och skydda Scientology-teknologiens renhet, samt att tillförsäkra dess korrekta och etiska framställningssätt i enlighet med lärans föreskrifter. RTC fungerar i stort som katolicismens Congregation for the Doctrine of the Faith (Den doktrinära lärans församling).
Scientology Missions International (SMI) fungerar som moderkyrka för missionskyrkorna runt om i världen. Strukturen påminner mycket om First Church of Christian Science i Boston som även den tjänar som moderkyrka för alla andra Christian Science-kyrkor. I alla doktrinära tvister är RTC Scientologys högsta rättsliga instans, precis som Vatikanen och dess församlingar är de högsta instanserna inom den katolska kyrkan.
Här bör även Sjöorganisationen nämnas. Sjöorganisationen består av Scientology-kyrkomedlemmar, som avger ett högtidligt löfte om åtagande ”under en miljard år” vilket betyder att de tjänar Kyrkan i detta liv och i oräkneliga kommande liv framöver. Sjöorganisationen betyder för Scientology vad jesuiterna betyder för katolicismen. Nästan hela Kyrkans ledarskap har rekryterats från Sjöorganisationen.
Ibland beskriver Scientology sig själv som ”en tillämpad religios filosofi”. Denna formulering används av vissa som argument mot att Scientology inte är en religion. Men som jag tidigare påpekade visar min forskning i Kyrkans lärosatser och de intervjuer jag genomfört med medlemmarna, att Scientology uppvisar alla de drag som religioner runtom i världen, även historiskt sett, har gemensamt: ett väl utformat trossystem, ett konsekvent religiöst utövande och ett hierarkiskt kyrkligt styrelseskick. Dessutom kan ordet ”filosofi” ha flera olika betydelser och är alls inte inkompatibelt med ordet ”religion”. Ordet filosofi betyder rent bokstavligt ”kärlek till visdom” och samtliga mänsklighetens religioner förordar någon slags ”visdom” eller insikt i den yttersta sanningen. Mina intervjuer med scientologer visade, att anhängarna menar att ordet ”filosofi” åsyftar livets och universums yttersta mening i ordets religiösa bemärkelse. Scientologys ”filosofi” är avhängig av tron på själens odödlighet och dess eviga bestämmelse. I bruket av filosofiska begrepp och i dess tonvikt vid lärans tillämpning är Scientology faktiskt inte mer annorlunda än övriga religioner. Religion är alltid kopplat till filosofi. I sitt stora verk Summa Theologica, använder sig Thomas av Aquino, den katolska kyrkohistoriens store teolog, av oräkneliga filosofiska idéer, termer och ordvändningar lånade från den grekiske filosofen Aristoteles och yrkar på dessa ”filosofiska” uppfattningars moraliska tillämpning. Ändå skulle ingen komma på tanken att klassificera Summa som något annat än ett religiöst verk av yppersta slag. Uttrycket ”en tillämpad religiös filosofi” förringar inte det minsta Scientologys status som en bona fide religion i ordets fulla bemärkelse.
Men som jag tidigare påpekade visar min forskning i Kyrkans lärosatser och de intervjuer jag genomfört med medlemmarna, att Scientology uppvisar alla de drag som religioner runtom i världen, även historiskt sett ...
De västerländska religionerna – i synnerhet judendomen, kristendomen och islam – har enligt tradition varit exklusiva till sin natur. Varje lära påstår sig vara den enda sanna tron i kraft av dess unika religiösa lagar, frälsare, profet, frälsningsväg eller tolkning av livets och sanningens slutliga innebörder. Denna exklusivitet existerar i stort sett inte alls i de österländska religionerna som exempelvis hinduismen, buddismen, konfucianismen, shintoismen och taoismen. Här kan man födas som shintoist, gifta sig dubbelt i både de shintoistiska och kristna ceremonierna och slutligen begravas i en buddistisk ritual, utan att behöva ”välja” vilken av religionerna som är den ”rätta”. Sedermera har även den västerländska kristendomen förlorat en del av sin exklusiva karaktär, vilket kan ses i olika samfunds djupa engagemang i teologisk dialog och gemensam religiös andakt. Sådana blandsamfund är inte alls överraskande och kan förstås till fullo av religionsforskningen genom dess direkta studier av nutida bruk. Trots att Scientology har en stark koppling till både hinduismen och buddismen är den varken helt icke-exklusiv eller för den delen helt exklusiv. Scientology kräver inte att medlemmarna ska avsäga sig tidigare religiösa övertygelser eller medlemskap i andra kyrkor eller ordnar. Detta överensstämmer med vår tids blandsamfundsklimat. Vanligtvis engagerar sig scientologen dock helt, av rent praktiska skäl, i Scientology och lämnar de andra lärorna. I vilket fall som helst tar öppenheten gentemot människor från andra religiösa traditioner inte alls bort något från Scientologys speciella religiösa identitet.
