Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

I.
INTRODUKTION

Jag arbetar för närvarande som författare, redaktör, föreläsare och konsult på frilansbasis inom de teologiska och religiösa ämnesområdena. Jag tjänstgör också som adjungerad professor i religionsforskning vid Washington University i St. Louis, Missouri.

Jag håller en Bachelor of Arts-examen i filosofi (1962) från Quincy University, i Quincy, Illinois, en Bachelor of Divinity grad (1966), magna cum laude, från Harvard Divinity School, Cambridge, Massachusetts, och en fil.dr i särskild teologisk forskning (1981) från University of St. Michael’s College, vid Toronto School of Theology, Toronto, Ontario. Jag har också bedrivit avancerad forskning vid Harvard University, vid Heidelbergs universitet i Tyskland och vid University of Pennsylvania. Vid Heidelbergs universitet, var jag 1966–67 Fulbright Fellow i ämnena filosofi och Mellanösterns antika religioner. Vid University of Pennsylvania var jag National Defense Foreign Language Fellow, Title VI, i semitiska språk mellan 1968 och 1969.

Jag har sedan 1962 bedrivit intensiv forskning i både de antika och moderna religiösa sekteristiska rörelserna. En del av mina doktorandstudier fokuserade specifikt på uppkomsten av nya religiösa rörelser inom Förenta staterna och i den övriga världen sedan andra världskriget. Analysen innehöll en granskning av nya religioner rörande deras trossystem, livsstilar, användning av religiöst språkbruk, ledarskap, motivation och uppriktighet, och materiella existensvillkor. Vid Washington University håller jag regelbundet kursen The North American Religious Experience (Den nordamerikanska religiösa upplevelsen), som innehåller ett avsnitt om nya religiösa rörelser. Förutom ett rent vetenskapligt intresse för religioner har jag haft en långvarig personlig erfarenhet av det religiösa livet. Mellan 1958 och 1964 var jag medlem i orden Friars Minor (Order of Friars Minor), allmänt känd som franciskanerorden. Jag bands under denna tid av mitt löfte om fattigdom, kyskhet och lydnad och erfor sålunda mycket av det religiösa livets typiska skolning.

Innan jag fick min nuvarande tjänst, undervisade jag 1980–81 vid Maryville College, St. Louis, Missouri; vid St. Louis University, St. Louis, Missouri, 1977–79, där jag verkade som chef för undervisningen på forskarnivå (Graduate Director) vid masterprogrammet i religions- och utbildningsvetenskap; vid University of Toronto, Ontario, 1976–77, där jag tjänstgjorde som informator i jämförande religionsvetenskap; vid St. John’s College, Santa Fe, New Mexico, 1970–75, där jag tjänstgjorde som informator i Great Books-utbildningen; vid LaSalle College i Philadelphia, Pennsylvania under somrarna 1969–73, där jag föreläste i ämnena bibliska studier och religionsantropologi; vid Boston College i Boston, Massachusetts, 1967–68, där jag föreläste i ämnet bibliska studier samt vid Newton College of the Sacred Heart i Newton, Massachusetts, även där i ämnet bibliska studier.

Jag är medlem med gott anseende i American Academy of Religion. Vid Heidelbergs universitet var jag 1966–67 Fulbright Fellow i ämnena filosofi och Mellanösterns antika religioner.

Jag har sedan 1968 föreläst i och skrivit om olika nya religiösa rörelser, som uppstått i 1800- och 1900-talens Nordamerika och på andra håll. I mina föreläsningar i disciplinerna Anthropology of Religion (Religionsantropologi) vid LaSalle College, Comparative Religion (Jämförande religionsvetenskap) vid University of Toronto, och i ämnena The American Religious Experience (Den amerikanska religionsupplevelsen) vid St. Louis University och The North American Religious Experience (Den nordamerikanska religionsupplevelsen) vid Washington University har jag behandlat religiösa fenomen som exempelvis väckelserörelsen, shaker- och mormonrörelserna, sjundedagsadventismen, Jehovas vittnen, New Harmony-, Oneida-, Brook Farm- och Unification-rörelserna, Scientology, Hare Krishna-rörelsen, och andra. Jag har publicerat ett större antal avhandlingar och har suttit som huvudredaktör för böcker i ämnet nya religioner. Som regel avhåller jag mig från att vittna om nu aktiva religiösa grupper, såtillvida att jag inte har långvarig och direkt erfarenhet av dessa. Jag har vittnat om olika aspekter av nya religioner inför kongressen, delstaten Ohios lagstiftande församling, New Yorks representantförsamling samt delstaterna Illinois och Kansas lagstiftande församlingar. Jag har föreläst i ämnet nya religioner vid högskolor, universitet och konferenser inom Förenta staterna, Kanada, Japan, Taiwan och i Europa.

Jag har sedan 1976 fördjupat mig i studiet av Scientology-kyrkan. För att kunna formulera de åsikter jag här delger har jag studerat delar av den enorma Scientology-litteraturen (dess heliga skrifter) i tillräcklig omfattning. Jag har besökt Scientology-kyrkor i Toronto, St. Louis, Portland, Oregon, Clearwater, Florida, Los Angeles samt Paris där jag bekantade mig med Kyrkans dagliga verksamhet. Jag har även genomfört ett stort antal intervjuer med medlemmarna. Jag är också bekant med det mesta av litteraturen kring Scientology, allt från objektiv forskning till journalistiska redogörelser, både fördelaktiga och ofördelaktiga.

Som jämförande religionsforskare hävdar jag, att om en rörelse ska kunna räknas som religion, och om en grupp ska kunna utgöra ett kyrkosamfund, måste den uppvisa tre särdrag eller kännetecken, som återfinnes bland religionerna runt om i världen. Jag definierar dessa tre kännetecken sålunda:

(a) För det första måste en religion ha ett trossystem eller en doktrin, som sätter de troende i relation till livets yttersta mening (Gud, ett Högsta väsende, ett Inre ljus, det Oändliga m.m.).

(b) För det andra måste trossystemet omsättas i religiös handling, som kan uppdelas i 1) beteendenormer (bejakande kommandon och förbud eller tabun) och 2) riter och ceremonier, handlingar och annan observans (sakrament, initiering, prästvigning, predikan, bön, begravning, giftermål, meditation, rening, skriftstudie, välsignelse m.m.).

(c) För det tredje måste trossystemet och tillämpningen förena de troende eller medlemmarna på ett sådant sätt, att de utgör ett identifierbart samfund, vilket antingen är hierarkiskt eller kongregationalistiskt i sin styrelseform, och som i anhängamas ögon lever i andlig harmoni med livets yttersta mening.

Ingen religion lägger samma tonvikt vid varje kännetecken eller på samma vis, men alla uppvisar dem på ett märkbart sätt.

På basis av dessa tre kännetecken och min egen forskning kring Scientology-kyrkan kan jag tveklöst slå fast att den är en verklig religion. Den uppvisar, liksom världens kända religioner, alla religionens väsentliga karaktärsdrag: (1) Ett väl definierat trossystem som (2) omsätts i religiösa handlingar (positiva och negativa förhållningsregler för beteenden, religiösa riter och ceremonier, handlingar och observans) samt (3) omhuldar en grupp troende i en identifierbar religiös gemenskap som kan urskiljas från alla andra.

II. Trossystem
LADDA NER VITBOKEN