I.I. Vad menar vi med religion?
Denna överläggning kan inte ge upphov till en grundläggande diskussion om definitionen av religion. Vi får icke desto mindre ha en arbetande ståndpunkt och enas om ett minimiantal kännetecken som finns i de flesta religioner. Vi är medvetna om att denna åsikt preliminärt ger sken av att inte fästa avseende vid diskussionen om definitionen av religion, framtvingad av nya former av religion. Vi kan hålla med Bryan Wilson att en religion inbegriper:
- En kosmologi i vilken universum får en mening med hänseende till en eller flera övernaturliga krafter. Begreppet människan överskrider gränserna av hennes jordiska tillvaro. Det finns ett före och ett efter. Människans ändliga natur godtages inte.
- En moral som härstammar från denna kosmologi. Den tillhandahåller direktiv och vägledning enligt den antydda meningen med universum.
- Hjälpmedel som sätter människor i kontakt med den övernaturliga principen: bön, religiösa ceremonier, tekniker för meditation.
- En gemenskap av anhängare, sak samma hur liten, som har förmågan att upprätthålla och återge trossatserna, och att handha behållningen av frälsningens förmåner.
Föreningen av dessa beståndsdelar gör det möjligt att särskilja religioner:
(1) från deistfilosofier, som tillhandahåller en kosmologi och en mening med tillvaron, men som inte har för avsikt att sätta människorna i förbund med övernaturliga krafter;
(2) från individuell magi, som har för avsikt att förvärva erfarenhetsmässiga resultat genom erfarenhetsmässiga metoder;
(3) från deistiska-organisationer som frimureri, som erkänner tillvaron av Universumets store arkitekt, men vars ceremonier inte är ämnade att sätta människan i förbindelse med honom.
I.II. Scientologys innebörd
Scientology innehåller en kosmologi, en antropologi, etik, religiösa ceremonier, en auditeringsmetod, en metod för att rena kroppen, utbildningsmetoder och en kommunikationsteori.
Kosmologin: Det övernaturliga i Scientology
Grundaren L. Ron Hubbard (1911–1986), förnyar tesen om ursprungliga andar. Han hävdar att andar, som han kallar thetaner, existerade före universumets födelse. De var icke-materiella varelser utan massa, utan begränsning i tid, utan att upptaga rum, allvetande, allsmäktiga, oförstörbara, odödliga och med förmågan att skapa vad som helst. Dessa ogripbara varelser, tillsammans med det Högsta väsendet, skapade universum. Genom att göra det fångades de i sin egen fälla och fastnade i sin egen skapelse – och huvudsakligen i människan – dvs. i materia, energi, rum och tid (MEST, det fysiska universum), och glömde till och med att de var skaparna. Således förlorade de sin kraft och allvetenhet och blev sårbara människor. Sedan den tidpunkten har de återvänt till liv efter liv, och bebott olika kroppar. I dag har thetaner glömt bort sin verkliga andliga identitet och tror att de är mänskliga kroppar. Människan är följaktligen av andligt ursprung: hon är sammanlagt en kropp, ett sinne och en thetan.
Detta är en gnostisk version av den perfekta människans fall till ofullkomlighet, och en transponering av grekiskt drama, där gudarna blandar sig i mänskliga angelägenheter och blir fast där.
En befrielse måste göra slut på följden av livstider. Scientology vill föra människan närmare hennes ursprungstillstånd som thetan.
Dynamikerna och etik
Scientology har att göra med den drivande kraften i universum och tillvarons mening.
Universum motiveras av en dynamisk drift, som är en kraft i överlevnadens tjänst, existensens absoluta grundsats. Den varierar bland individer och raser. Den beror på fysiologi, omgivning och erfarenhet. Den påverkar människans framhärdande gentemot livet, och intelligensens verksamhet betraktad som individens, gruppens eller rasens förmåga att lösa problemen i samband med överlevnad.
Scientology har att göra med den drivande kraften i universum och tillvarons mening.
Individens moral bedöms i betraktande av de handlingar han utför för att överleva. I ett sådant perspektiv är godhet det som är uppbyggande, dålighet det som är emot överlevandet. Man kan se att Scientologys etik inte är en uppsättning rekommendationer (Bergsons uppfattning om stängd moral). Den är resultatet av en förståelse och ett inåtriktande av livets mening, som fungerar som en personlig kompass. Det vore ett öppet moralsystem.
I Scientology såväl som i spiritualistgrupper finns det ingen ”synd”. Det finns misstag som är destruktiva handlingar mot människan, familjen, samhället, Gud. En del av etiken är att upptäcka och råda bot på fel.
Den dynamiska driften blir alltmera komplex när organismen blir mera komplex. Hos en ”normal” (oaberrerad) människa uppdelas den i åtta områden, motsvarande målen:
(1) Jagets dynamik består av en dynamisk drift att överleva som individ, att förvärva njutning och undvika smärta. Dynamiken handlar om mat, kläder, bostad, personlig ambition och individens allmänna mål.
(2) Sexdynamiken styr fortplantningen.
(3) Gruppdynamiken styr socialt liv. Den stimulerar det uppförande som är avsett att försäkra överlevnaden av den grupp som individen tillhör.
(4) Mänsklighetsdynamiken omfattar människosläktets överlevnad.
(5) Dynamiken för livsformer driver personen att arbeta för livet i sig självt – dvs. alla levande ting, både växter och djur.
(6) Det fysiska världsalltets dynamik är individens driftstyrda behov att öka överlevnaden av materia, energi, rum och tid.
(7) Tankens dynamik är det individuella behovet att överleva som tanke och andlig varelse.
(8) Det universella tänkandets dynamik är driften att överleva för skaparen eller Högsta väsendet.
De första fyra dynamikerna står i samband med Dianetics. De andra, av metafysisk typ, som lades till på det tidiga 1950-talet, behandlas i Scientology (jfr skillnaden nedan).
Anhängaren bereds tillfälle att komma i harmoni med alla dynamikerna. Avprickningslistor för självutforskning gör det möjligt för honom att noga uppskatta sitt eget tillstånd på varje dynamik. Med hjälp av en pastor söker han sätt att avhjälpa bristfälliga tillstånd.
Scientologys antropologi
L. Ron Hubbards läror inbegriper en uppfattning av individen i vilken kroppen och sinnet är intimt sammanlänkade.
Grundad på hans forskning om sinnet och människonaturen, skrev L. Ron Hubbard år 1950 Dianetics: Hur tanken påverkar kroppen, som blev en omedelbar bestseller och resulterade i grundandet av Dianetics-organisationer. Vid den tidpunkten inriktade sig Dianetics endast på sinnet som ett sätt att avlasta eller befria en individ från själsligt trauma. Hubbard fortsatte emellertid sin forskning och tidigt på 1950-talet trädde han in i det andliga riket med upptäckten att människan är en odödlig ande som har levat oräkneliga liv och går utöver den fysiska dimensionen. Den första Scientology-kyrkan grundades 1954.
Hubbard fortsatte emellertid sin forskning och tidigt på 1950-talet trädde han in i det andliga riket med upptäckten att människan är en odödlig ande som har levat oräkneliga liv och går utöver den fysiska dimensionen.
I Scientology kan sinnet liknas vid en dator med två huvudsakliga delar: det analytiska sinnet och det reaktiva sinnet.
Det första skulle representera intelligensen, en perfekt förmåga som antas vara medvetandets medelpunkt i individen (”jag” eller grundpersonligheten). Denna analytiker är analog med en dator som arbetar med förnimmelser (stimuli från yttervärlden), fantasin och minnena som förvaras i standardminnesbanken. Denna minnesbank mottar, från födelsen till döden, vare sig den är vaken eller i sovande tillstånd, information som transmitteras av de olika sinnena, och lagrar allt i kronologisk ordning, i olika databaser (efter hörsel, syn, känsel osv.) som den håller tillgängligt för det analytiska sinnet. Detta sinne tänker ständigt. Det mottager oavbrutet kopior av lagrade faksimil, värderar dem och jämför dem för att förse individen med rätt svar på de problem han möts av. För att utföra rutinuppgifter som att gå, skriva på ett tangentbord osv., utan att få oandvändbar information, sätter det upp redo-att-arbeta-kretsar som är färdiga att användas och som reglerar insamlade funktioner. I princip är det analytiska sinnet en sorts tänkande felfri dator, som inte skapar psykiska eller psykosomatiska störningar.
Aberrerat uppförande beror på det reaktiva sinnet, som är en uppsamling av engram. De sistnämnda är inte egentliga minnen. Det är fullständiga, detaljerade inspelningar av alla förnimmelser som mottagits av individen under ett ögonblick av smärta och total eller partiell medvetslöshet, såsom svimningsanfall eller anestesi.
A. Auditering
Den huvudsakliga religiösa tillämpningen i Scientology kallas auditering. För scientologer är auditering en metodisk andlig väg. Vad är det?
Auditering tillåter individen att återhämta alla händelser i detta liv såväl som tidigare liv – på tidsspåret. De mest betydelsefulla händelser som finns är de traumatiserande händelser i vilka en mängd energi som minskar individens kapacitet genom att blockera förmåga och förnuftsenligt tänkande, har avlägsnats. Återkallandet av dessa händelser och bearbetningen av dem utlöser, genom avreaktion, den energi som är sammankopplad med dessa episoder och som på detta sätt åter blir tillgänglig. Detta framkallar en känsla av välbefinnande. Händelser i det förflutna anses dessutom vara ursprunget till fysiska eller psykiska sjukdomar. Det är meningen att igenkännande av dem och arbetet som den auditerade personen utför på dem, skall radera dem. Till exempel kan någon som känner smärta, under auditering upptäcka att han blev strypt i ett tidigare liv. Vid körning av den traumatiska händelsen kan han lösgöra smärtan som åtföljde händelsen i det förflutna. Detta erinrar en om skapandet av en personlig myt i det schamanistiska botandet som diskuteras av Levi-Strauss i hans bok Anthropologie structurale.
I Hubbard-terminologin använder Scientology-auditering det analytiska sinnet för att tömma det reaktiva sinnet på dess skadliga engram, som hindrar förmågan att återställa den förkroppsligade thetanens förmåga.
Auditering åstadkommer två ting: (1) genom utforskning av det förflutna visar det snabbt den invigde att han är en allsmäktig förkroppsligad ande begränsad av sitt tillstånd som människa; (2) utplåning av engram leder till tillståndet ”Clear”.
Avlägsnandet av engram hjälper till att ge nytt liv åt varelsen. Det visar sig i en ökning av livskraften, med en större förmåga att överleva, med en känsla av kraft och med bättre förmågor, som kan mätas på en tonskala.
För scientologer är auditering en form av andlig vägledning. Brian Wilson delar dessa åsikter (i ”Scientology”, 1994) genom sin formulering om Scientology som en systematisering av förhållandena med andlighet, en inriktning som påträffas i ”metodism”. För oss är den en sorts rationalisering av religiöst liv.
För scientologer är auditering först och främst ett andligt äventyr som ger en tillträde till människans andliga, odödliga beståndsdel, liksom i österländska religioner.
Genom auditering uppnår människan en större förståelse av sin andlighet och sitt förhållande till det Högsta väsendet.
Det är genom auditering som thetanen blir säker på sin odödlighet och kan växa andligen. Genom auditering uppnår människan en större förståelse av sin andlighet och sitt förhållande till det Högsta väsendet. Auditering gör det också möjligt för människan att bli mera förstående och mer kapabel längs alla åtta dynamikerna.
En del av religionens avfällingar har jämfört Scientology med en form av psykoterapi. Metoderna och ritualerna är emellertid inte desamma, och har totalt olika mål: psykoterapi har att göra med sinnet; Scientologys mål är däremot andens frälsning. 1) Personen som auditeras uppnår förståelse av människans dualism och genom upptäckten av tidigare liv förstår han beständigheten av en enhetlig princips befintlighet genom alla hans liv; 2) Scientology har också att göra med thetanen. Genom att thetanen avlastas den själsliga och kroppsliga massan återfår den sin ursprungliga förmåga; individen som representeras av thetanen skulle därmed bli ”räddad levande” (jivan mukti).
B. Religiös utbildning
Det andra religiösa bruket som utgör kärnan i Scientology kallas utbildning, vilket är det koncentrerade studiet av Scientologys skrifter, både för andlig upplysning och för att utbildas till Scientology-pastor.
Scientologer anser att de måste använda sin erfarenhet i andligt medvetande under livets alla betingelser. De finner denna väg genom sina studier i Scientology-skrifterna. Detta har en likhet i studier för att uppnå upplysning som finns i andra religioner, exempelvis studier av Talmud i judendomen, studier av Buddhas läror och studier av esoteriska skrifter. Enligt scientologerna hör dessutom auditering och utbildning ihop. Man måste samtidigt höja sina förmågor, sitt ansvar och sin kunskap. Man upptäcker att man kan handla med styrkan av den förkroppsligade thetanen, och att man kan kommunicera med andra andliga varelser. Så till exempel lär sig scientologer under utbildningen hur man ”auditerar” för att upptäcka förloppet av förandlingen i andra, och att utöva sitt ansvar som troende.
C. Ceremonier
Scientology-kyrkan iakttager ett antal religiösa ceremonier som traditionellt finns i huvudreligionerna: namngivningsceremonier, söndagsandakter, bröllop och begravningar.
D. Organisation
Scientology-kyrkan har den invecklade organisation som är typisk för en modern civilisation, grundad på ett stort antal organisationer. Varje religion lånar sin organisationsform av den tidsålder i vilken den uppstår. På senare tid har Jehovas vittnen lånat organisationsmetoder av industrialiseringens tidevarv, medan Scientology antagit den postindustriella erans organisationsstil.
Organisationens syfte är att erbjuda och ånyo frambringa frälsningens förmåner. Organisationen tjänar dess internationella utvidgning.
E. Pastorsrådgivning
Scientology-kyrkan har en samling av ordinerade pastorer som högtidlighåller ceremonier och utför auditering.
