Även om vissa tjänstemän inom den tyska staten fortsatt stödjer systematisk diskriminering av scientologer i Tyskland råder det inget tvivel om Scientologys legitima status som en av världsreligionerna. Scientology har en fullt utvecklad teologi, trosutövning och organisation. Religionen omfattar mer än 11 000 Scientology-kyrkor, missioner och därtill knutna organisationer i länder över hela världen.

Miljontals scientologer världen runt är uppriktigt övertygade om att alla äger religionsfrihet och om Scientologys trossatser och religiösa bruk. För alla dessa individer är Scientology deras religion. Detta är det viktigaste kriteriet på en sann religion i världen – det är faktiskt kriteriet som många länders domstolar i högre instans tillämpar, bl.a. USA:s högsta domstol.

Tyska utslag som konstaterar att Scientology-kyrkan är en ideell förening som inte idkar kommersiell verksamhet

En ideell förening i Tyskland främjar ett icke-kommersiellt syfte och bedriver samhällsnyttigt arbete på samma sätt som en välgörenhetsorganisation gör.

De tyska domstolarna har undersökt kyrkans finansieringsmetoder, aktiviteter och syfte och har dragit den otvetydiga slutsatsen att den strävar mot religiösa eller filosofiska mål som skyddas i grundlagen.

Femtio tyska domstolsutslag har styrkt att Scientology-kyrkan och dess medlemmar är berättigade till skydd av sin religions- och trosfrihet i enlighet med artikel 4 i den tyska grundlagen. Här följer ett sammandrag:

Den tyska federala förvaltningsdomstolen avkunnade ett historiskt utslag år 1997 om Scientology-kyrkans ideella natur, vilket blev ett viktigt prejudikat. Den federala förvaltningsdomstolen bekräftade inte bara Scientologys religiösa karaktär, den fann inget olämpligt i Scientology-kyrkan Neue Brückes finansieringsmetoder, eftersom de agerar utifrån religiösa mål och övertygelser:

Dessutom är det irrelevant, när det ska fastställas om en verksamhet är kommersiell, i vilken form medlemmarna finansierar verksamheterna i sin förening. Att en förening kräver ekonomisk ersättning för tjänsterna som tillhandahålls, utgör inte i sig en indikator på kommersiell verksamhet.

Domstolen påpekade också att Scientology-kyrkan var en ideell förening med religiösa och inte kommersiella syften.

Förvaltningsdomstolen har beslutat att en ideell förening inte bedriver kommersiell verksamhet eftersom den erbjuder tjänster till sina medlemmar varigenom medlemskapet kan förverkligas och vilka inte kan tillhandahållas av andra tjänsteleverantörer oberoende av medlemskapsförhållandet. Under sådana omständigheter förekommer ingen kommersiell verksamhet i företagsform.1

Dessutom fann överdomstolen i Hamburg, i ett utslag från 1998, att kyrkans finansieringsmetoder var helt riktiga.

Eftersom [kyrkan] är en erkänd religiös gemenskap utgör dess finansiering genom bidrag i form av donationer inte kommersiell verksamhet, ur ett allmänt perspektiv […]. De tjänster som erbjuds av [kyrkan] kan därför inte betraktas från ståndpunkten av ett normalt pris/service-förhållande.2

Förvaltningsdomstolen i Stuttgart fällde i november 1999 utslag i ett mål som berörde Scientology-kyrkan i Stuttgart. Följande slutsats drogs:

Baserat på parternas argument, aktens rikliga innehåll samt vittnesmålen har domstolen övertygats om att käranden inte idkar näringsverksamhet enligt innebörden av ovan angivna prejudikat, vilka denna domstol följer.3

I oktober 2002 fastslog federala arbetsdomstolen att medarbetare i en Scientology-kyrka motiveras av ideella och andliga mål. I domskälen åberopades Tysklands högsta federala förvaltningsdomstols historiska utslag från 1997 som förklarade att Scientologys religiösa bruk är avsedda för andlig uppbyggelse och tjänar ett religiöst syfte.4

I januari 2003 gjorde den federala finansbyrån i Tyskland det följande: 1) utfärdade dokument som skänkte Scientology Missions International (SMI) skattefrihet med avseende på avgiftsbetalningar till SMI från alla Scientology-missioner i Tyskland; och 2) utfärdade dokument som skänkte Church of Scientology International (CSI), moderkyrkan i Scientology-religionen, skattefrihet med avseende på filmleasingbetalningar den mottar från nio Scientology-kyrkor i Tyskland.

I december 2003 bekräftade kammarrätten i Baden-Württemberg 1999 års utslag i förvaltningsdomstolen i Stuttgart, anfört ovan. Rätten fann att Scientology-kyrkan i Stuttgart inte är en näringsidkande organisation baserat på dess finansieringsmetoder:

På grundval av nya vetenskapliga undersökningar av Scientology-organisationens mål finns det inga påtagliga indicier som visar att Scientology-grundaren L. Ron Hubbards lärosatser används i syfte att dölja kommersiell verksamhet.

Domslutet:

Scientology Gemeinde Baden-Württemberg e.V. kan ej berövas sin rättskapacitet eftersom den inte bedriver kommersiell verksamhet.5

Den 23 mars 2004 registrerades Scientology-kyrkan i Düsseldorf officiellt som en ideell förening av distriktsdomstolen i Düsseldorf.6

I juni 2004 fastslog kammarrätten i delstaten Hamburg att de diskriminerande åtgärder som vidtagits av Hamburgs myndigheter mot en scientolog gjorde ingrepp i hennes rätt till religionsfrihet som skyddas av artikel 4 i den tyska grundlagen. Domen är en tydlig bekräftelse av de religiösa rättigheter som medlemmar i Scientology-kyrkan åtnjuter:

Därmed har det fastställts att käranden inte bara själv förklarar sig hysa en personlig, individuell, religiös eller filosofisk övertygelse, utan delar denna i gemenskap med andra, och hon erhåller därigenom skydd enligt artikel 4 [religions- och trosfrihet] i grundlagen. Enligt artikel 4:1 i den tyska grundlagen är tros- och samvetsfriheten, samt friheten att välja religion eller filosofi, okränkbara.

Scientology-organisationens tankegods har att göra med transcendentala företeelser och människans plats och betydelse i världen. Dessa lärosatser från L. Ron Hubbard, principen att den odödliga själen bär på livsenergi (THETA) och principen om THETANEN, och principen om dess förhållande till det materiella universum betecknat MEST, och principen om själens färd genom otaliga livstider, och principen om vägen till högre nivåer (CLEAR och [OPERERANDE] THETAN) som erinrar om frälsningsnivåer, karaktäriserar en filosofisk övertygelse eller ett trossamfund.7

Domen i Hamburgs kammarrätt fastställdes av högsta federala förvaltningsdomstolen i dess prejudicerande utslag i december 2005:

Käranden, för sin utövning som scientolog, kan göra anspråk på skyddet som tillkommer det religiösa eller filosofiska samfundet enligt artikel 4:1 i den tyska grundlagen. Kammarrätten [i Hamburg] har rätteligen utgått ifrån att sådana förklaringar i Scientologys lära uppfyller kraven för termen trossamfund eller filosofisk rörelse. Svarandens reprimand, att den överklagade domen skulle basera sig på en felaktig förståelse av dessa termer (på den grund att L. Ron Hubbards lärosatser om världen som helhet, samt om det mänskliga livets ursprung och syfte, saknar beståndsdelar i form av transcendentala och immanenta förhållanden) är därför ogrundad.8

I november 2005 fick myndigheterna i München avslag på sitt yrkande i kammarrätten i delstaten Bayern angående en Scientology-kyrka i München. Domstolen konstaterade att kyrkan arbetar för ideella ändamål som inte är kommersiella till sin natur:

Enligt både de gamla och de nya föreningsstadgarna bedriver käranden [Scientology-kyrkan] sitt arbete för ett ideellt ändamål, nämligen spridandet av Scientology-kyrkans tro och lära som sin mission, utifrån sin trosbekännelse. Kärandens allmänna verksamhet, i enlighet med föreningens syfte, visar inte på någon kommersiell verksamhet i föreningslagens bemärkelse som avviker från föreningsändamålen och överstiger privilegiet om underordnat ändamål.9

Scientology-kyrkans fullständigt religiösa ändamål och verksamheter, utan kommersiella ändamål eller verksamheter, har grundligt prövats och bekräftats av domstolar och myndigheter i Tyskland och resten av världen.

I februari 2009 fällde Berlins förvaltningsdomstol en historisk dom som försvarade scientologers rätt till religionsfrihet enligt artikel 4 i den tyska grundlagen. Detta medförde att Charlottenburgs lokala myndigheter under Berlins stadsförvaltning ålades att omedelbart ta bort negativ propaganda som man hade placerat utanför Scientology-kyrkan i Berlin. I domen fastslogs det att staden Berlin hade försummat sin plikt att bibehålla religiös neutralitet samt sin skyldighet att förbli objektiv i religiösa frågor. Det stod också att det inte fanns fog för stadens olaga handlingar.

Slutsats

Kyrkan dokumenterade mer än 1 500 fall av diskriminering mot sina församlingsmedlemmar i Tyskland och inlämnade bevismaterialet till internationella människorättsorgan. Informationen har övertygat bland andra följande personer och organisationer om att vissa tjänstemän inom den tyska staten vidmakthåller allvarlig religiös intolerans mot minoritetssamfund: USA:s utrikesdepartement, USA:s handelsrepresentant, Kommissionen för säkerhet och samarbete i Europa, många amerikanska kongressledamöter, FN:s särskilda rapportör om religiös intolerans, Human Rights Centre vid Essex University i England, ett ad hoc-utskott av brittiska lorder och forskare, många icke-statliga organisationer, interreligiösa grupper, människorättsgrupper och självständiga forskare.

Tjänstemännen som orsakar religiös diskriminering bör godta ett stort antal tyska domstolsutslag som konstaterar att Scientology-kyrkan och dess medlemmar är berättigade till skydd av sin religions- och trosfrihet enligt artikel 4 i den tyska grundlagen.

Fotnoter

  1. Tyska federala förvaltningsdomstolen, mål nr BVerfG 1 C 18,95, 1997.
  2. Utslag i överdomstolen i Hamburg, mål nr 330 O 169/97, 1998.
  3. Förvaltningsdomstolen i Stuttgart, mål nr 16 K 3182/98, 1999.
  4. Federala arbetsdomstolen, mål nr 5 AZB 19/01, 2002.
  5. Kammarrätten i Baden-Württemberg, mål nr 1 S 1972/00, 2003.
  6. Distriktsdomstolen i Düsseldorf, föreningsregister nr VR 9371, 2004.
  7. Kammarrätten i delstaten Hamburg, mål nr 1 Bf 198/00, 2004.
  8. Högsta federala förvaltningsdomstolen, mål nr 7 C 20.04, 2005.
  9. Kammarrätten i delstaten i Bayern, november 2005.

Tyska domstolsutslag som ger Scientology och scientologer skydd enligt artikel 4 i den tyska grundlagen

Utslagen på denna lista fastslår att Scientology-kyrkan och/eller scientologer ska åtnjuta skydd enligt artikel 4 i den tyska grundlagen, vilken garanterar religions- och trosfrihet.

  1. Scientology Kirche Berlin gegen Stadt Berlin, 27 februari 2009, förvaltningsdomstolen i Berlin.
  2. B. gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 27 juni 2008, förvaltningsdomstolen i Hamburg.
  3. Scientology Kirche Deutschland, Scientology Kirche Hamburg gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 7 mars 2008, civila appellationsdomstolen i Hamburg.
  4. B. gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 19 december 2007, kammarrätten i delstaten Hamburg (som nämns i nr 2 ovan, sidan 5).
  5. Scientology Kirche Berlin gegen Stadt Berlin, 29 juni 2006, förvaltningsdomstolen i Berlin.
  6. B. gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 15 juni 2006, förvaltningsdomstolen i Hamburg.
  7. K. gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 15 december 2005, högsta federala förvaltningsdomstolen.
  8. Winkler gegen Freistaat Bayern, högsta federala förvaltningsdomstolen, mars 2005.
  9. Celebrity Centre Scientology Kirche München gegen Regierungsbezirk Oberbayern, 2 november 2005, kammarrätten i delstaten Bayern.
  10. K. gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 17 juni 2004, kammarrätten i Hamburg.
  11. Scientology Kirche Düsseldorf gegen Stadt Düsseldorf, distriktsdomstolen i Düsseldorf, mars 2004.
  12. Scientology Kirche Stuttgart gegen Land Baden-Württemberg, 12 december 2003, kammarrätten i Baden-Württemberg.
  13. Church of Scientology International gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 22 april 2003, kammarrätten i Hamburg.
  14. Church of Scientology International gegen Stadt München, 26 mars 2003, förvaltningsdomstolen i München.
  15. Z. gegen Scientology Kirche Berlin, 26 september 2002, högsta federala arbetsdomstolen.
  16. Church of Scientology International gegen Freie und Hansestadt Hamburg, juli 2002, kammarrätten i Hamburg.
  17. Scientology Mission Ulm gegen Stadt Kempten/Allgäu, 25 november 1996, förvaltningsdomstolen i Augsburg.
  18. Scientology Kirche Bayern mot federala arbetsmyndigheten, 19 januari 2000, socialdomstolen i Nürnberg.
  19. Scientology Kirche Stuttgart gegen Stadt Stuttgart, 17 november 1999, förvaltningsdomstolen i Stuttgart.
  20. H. gegen Scientology Kirche Hamburg, 5 januari 1998, civila distriktsdomstolen i Hamburg.
  21. Scientology Mission Neue Brücke gegen Land Baden-Württemberg, 6 november 1997, högsta federala förvaltningsdomstolen.
  22. Stadt Freiburg gegen E., 6 februari 1996, distriktsdomstolen i Freiburg.
  23. Scientology Mission Neue Brücke gegen Land Baden-Württemberg, 2 augusti 1995, kammarrätten i Baden-Württemberg.
  24. Scientology Kirche Hamburg gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 16 februari 1995, högsta federala förvaltningsdomstolen.
  25. Scientology Kirche Hamburg gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 24 augusti 1994, kammarrätten i Hamburg.
  26. S. gegen Scientology Mission Nymphenburg, 30 mars 1993, civila appellationsdomstolen i München.
  27. Scientology Kirche Deutschland gegen Land Baden-Württemberg, 26 augusti 1992, förvaltningsdomstolen i Stuttgart.
  28. G. gegen Scientology Kirche Frankfurt, 27 maj 1992, civila appellationsdomstolen i Frankfurt.
  29. Scientologe gegen Zeitungsverlag, juni 1992, civila appellationsdomstolen i Stuttgart.
  30. Åklagare vid appellationsdomstolen i Berlin mot Scientology Kirche Berlin, 22 januari 1991.
  31. Stadt Hannover gegen H., 19 september 1990, distriktsdomstolen i Hannover.
  32. Scientology Kirche Frankfurt gegen Stadt Frankfurt, 4 september 1990, förvaltningsdomstolen i Frankfurt.
  33. P. gegen Scientology Kirche Frankfurt, 7 juni 1989, civila appellationsdomstolen i Frankfurt.
  34. Scientology Kirche Berlin gegen Stadt Berlin, 12 oktober 1988, förvaltningsdomstolen i Berlin.
  35. Scientology Kirche Celebrity Centre Hamburg gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 17 februari 1988, civila appellationsdomstolen i Hamburg.
  36. Scientology Kirche Frankfurt gegen Stadt Frankfurt, 7 oktober 1987, allmän åklagare vid appellationsdomstolen i Frankfurt.
  37. Scientology Mission Ulm gegen Land Baden-Württemberg, 3 september 1986, förvaltningsdomstolen i Sigmaringen.
  38. Scientology Kirche Deutschland gegen Stadt München, 10 december 1985, kammarrätten i delstaten Bayern.
  39. Scientology Kirche Hamburg gegen Freie und Hansestadt Hamburg, 14 oktober 1985, förvaltningsdomstolen i Hamburg.
  40. Scientology Kirche Deutschland gegen Stadt München, 25 juni 1985, kammarrätten i delstaten Bayern.
  41. Stadt Stuttgart gegen K., 20 maj 1985, distriktsdomstolen i Stuttgart.
  42. Stadt Stuttgart gegen M., 30 januari 1985, distriktsdomstolen i Stuttgart.
  43. Scientology Kirche Deutschland gegen Stadt München, 25 juli 1984, förvaltningsdomstolen i München.
  44. X. gegen Stadt Berlin, 11 februari 1981, förvaltningsdomstolen i Berlin.
  45. Scientology Kirche Deutschland gegen Bundesrepublik Deutschland, 25 september 1980, federala högsta domstolen.
  46. S. gegen Bundesrepublik Deutschland, 27 augusti 1980, förvaltningsdomstolen i Frankfurt.
  47. X. gegen Bundesrepublik Deutschland, 14 december 1978, förvaltningsdomstolen i Darmstadt (och överklagandet av den 14 november 1980).
  48. F. gegen Scientology Kirche Stuttgart, 8 december 1976, distriktsdomstolen i Stuttgart.

RELATERADE ERKÄNNANDEN

Religionen Scientology i Mexiko
Religionen Scientology i Colombia
Religionen Scientology i Makedonien
LADDA NER VITBOKEN