Religionsutövande är en oskiljaktig del av varje religion, även om tillämpningen av religionsutövandet skiljer sig från en religion till en annan. Det olösliga bandet mellan religion och religionsutövande är uppenbart i den på sunt förnuft baserade förståelsen av religionsutövande som tillbedjande engagemang och hängivenhet. Sådana utmärkande attityder och handlingar är klart och tydligt underförstådda i religion och definieras funktionellt som ”ett tillstånd av slutgiltig förbindelse” eller som ”en väg till slutgiltig transformering”. Religionsutövning riktas mot innerliga intressen. Religionsutövande attityder och handlingar är ännu mer uppenbara i religion definierad väsentligen som ”samordning med det översinnliga fundamentet för personlig och social existens”. Religionsutövning riktas mot övermänskliga krafter. I vilken som helst definitionsmässig inställning till religion, börjar och slutar alla religioner med religionsutövning.
Omfånget av attityder och handlingar som omfattas av begreppet religionsutövning utvidgas till att omfatta hela den aktiva sidan av religion. I dess vidaste omfattning, inkluderar religionsutövning alla riter, ritualer, ceremonier, vanor, sedvänjor, eller tjänster som inträffar inom ett heligt sammanhang och för ett heligt syfte. Sett i detta perspektiv, kan religionsutövning spänna över hela registret från allmänt firande till privat kontemplation, från högtidliga festivaler till vanemässiga rutiner. Men termen ”religionsutövning” är vanligen reserverad för det avsiktliga bruket av ihållande religiösa övertygelser, värderingar och tankar genom ett disciplinerat tillvägagångssätt. Som sådan, kan religionsutövning involvera hela personen i fixerade mönster av gudomlig tjänst enligt definitionen i en viss religiös tradition. Naturligtvis skiljer sig religiösa traditioner sinsemellan när det gäller föremål, former, och tillfällen för religionsutövning, beroende på den karakteristiska förståelsen av den gudomliga och mänskliga realiteten.
IV.I. Målsättningen med religionsutövning i Scientology
I religionernas långa historia, har målsättningen för religionsutövning inkluderat allt från övernaturliga varelser till naturliga landmärken, från osynliga krafter till heroiska individer, från abstrakta principer till konkreta symboler. Men, som historikern Arnold Toynbee har visat, denna skenbara mångfald bland mänsklighetens religionsutövningar kan reduceras till tre mål eller målsättningar – naturen, mänskligheten, och en fullkomlig realitet som varken är naturen eller mänskligheten, men som finns i dem och samtidigt bortom deras fattningsförmåga.
De flesta religionshistoriker är överens om att de tidigaste formerna av religion var djupt rotade i dyrkan av naturfenomen eller av kyrkliga församlingar. Mångguderiet i den antika världen var firandet av krafter och möjligheter hos naturomgivningen eller i människans värld. Dessa former av religionsutövning har sannerligen inte försvunnit från jordens yta. Men de stora ”världsreligionerna” är alla fokuserade på dyrkan av en Absolut Verklighet som övergår både natur och historia.
Denna Absoluta Verklighet uppfattas mycket olika mellan olika religioner. I stort sett har de västerländska religionerna som judendomen, kristendomen och islam förstått denna Absoluta Verklighet i personliga termer. Dessa traditioner dyrkar en personlig verklighet som kan vara känd och tjänas på ett relationsmässigt sätt. Utövningen hos dessa teistiska religioner inriktar sig slutligen på gemenskap med detta personliga väsen. I kontrast till detta, i breda ordalag, de österländska religionerna hinduism, buddism och taoism föreställer sig denna Absoluta Verklighet i opersonliga termer. Dessa traditioner dyrkar en förenande realitet som kan förstås och upplevas på ett inre sätt. Utövandet av dessa monistiska religioner strävar i slutändan efter en förening med detta opersonliga väsen.
Scientology hör klart hemma bland de religioner vars religionsutövning riktas mot en fullkomlig realitet som övergår den naturliga ordningen och mänskliga tillvaron medan den understödjer och förverkligar båda. Som nämnts ovan, det yttersta målet för det religiösa livet i Scientology är överlevnad ”genom ett Högsta väsende” eller ”som oändlighet”. Som vi skall se, är auditering och utbildning de primära formerna av religionsutövning i Scientology-kyrkan. Dessa religionsaktiviteter rustar och hjälper scientologen att överleva och blomstra på alla åtta dynamikerna. Dessa andliga aktiviteter producerar friska och lyckliga individer, familjer och grupper. Men i slutändan gör religionsutövandet det möjligt för enskilda scientologer att upptäcka sig själva som andliga varelser i ett andligt universum som radikalt övergår den fysiska kroppen och den materiella världen.
Som sådan, har Scientologys förståelse av Absolut Verklighet mer gemensamt med de mystiska traditionerna hos österländska religioner än deras teistiska motsvarigheter i väst. Även om Scientology-kyrkan resolut bejakar existensen av Gud, har den ingen dogm angående Guds natur. Scientologer är fria att symbolisera Gud i vare sig personlig eller opersonlig form så länge de bejakar realiteten av Gud. Till största delen, tänker de dock på Gud mindre som en personlig varelse som kräver personligt engagemang och lydnad än som en andlig kraft som inbjuder till individuell utforskning och upptäckter. Gud kan hittas inom snarare än utanför, genom individuell upplevelse snarare än dogmatiska läror.
IV.II. Formerna för religionsutövande i Scientology
Formerna för religionsutövande skiljer sig från en religion till en annan, beroende på en viss religions distinkta förståelse av gudomliga och mänskliga realiteter. Men vissa breda generaliseringar kan göras mellan de olika formerna av religionsutövande i västerländska och österländska religiösa traditioner. Till skillnad från västerländska religiösa traditioner där disciplinerna för religionsutövande är fokuserade på böner och lovprisande i riktning mot en personlig gud, är disciplinerna för religionsutövande i österländska religioner centrerade på meditation och identifiering med ett opersonligt absolut. De förstnämnda religionerna lovprisar ett förhållande mellan individen och det Högsta väsendet, de senare fastställer sambandet mellan det sanna jaget och yttersta verklighet.
Medan Scientology är en utpräglad religion med sina egna utpräglade former av religionsutövning, har dessa former mer gemensamt med de andliga disciplinerna hos österländska religioner än den andliga hängivenheten hos västerländska religioner. Som hos dess österländska motsvarigheter, är religionsutövning i Scientology-kyrkan en mycket disciplinerad och djupt förfinad process av personlig prövning och utveckling. Dessa andliga övningar för att öka individuell medvetenhet och förmåga är tydligt uppdelade i de två kategorierna av auditering och utbildning, de två sidorna av Scientologys Bron till total frihet.
Scientology-auditering, vilken bär vissa likheter med kristen bikt och buddistisk meditation, är en form av andlig vägledning som gör det möjligt för en person att upptäcka hans eller hennes identitet som en andlig varelse som har potentialen av oändlig överlevnad.
Scientology-auditering, vilken bär vissa likheter med kristen bikt och buddistisk meditation, är en form av andlig vägledning som gör det möjligt för en person att upptäcka hans eller hennes identitet som en andlig varelse som har potentialen av oändlig överlevnad. Auditering sträcker sig från mycket enkla till mer ingående religiösa erfarenheter efterhand som man går högre och högre upp för Bron. Scientologer anser att de högsta nivåerna av andlig medvetenhet och förmåga endast kan uppnås genom att gå framåt genom graderade nivåer av auditering. De lägre nivåerna av auditering leder till det andliga tillståndet ”Clear”, i vilket en person befrias till att leva ett själsligt sunt och produktivt liv, medan de högre nivåerna av auditering kända som ”Opererande thetan”-nivåer bistår thetanens förmåga att direkt påverka liv, materia, energi, rum och tid.
Scientology-utbildning, som liknar studiet av skrifter och religiös vägledning inom judendomen och kristendomen såväl som i hinduismen och buddismen, förstärker friheten som uppnås genom andlig auditering genom kunskap uppnådd i religiös utbildning. Den stora omfattningen av Scientology-utbildning är uppdelad i ett antal olika kurser, alltifrån lägre kurser som lär ut grundläggande principer till kurser på högre nivåer som täcker hela det filosofiska och tekniska materialet i Dianetics och Scientology. Ur denna synvinkel, ger utbildning precis lika mycket andlig insikt som auditering gör. I själva verket, trosläran för Scientologer består därför av lika delar auditering och lika delar utbildning i Scientologys principer och teknologi. En person kan inte uppnå fullständig andlig medvetenhet och självbestämmande utan att färdas uppför båda sidor av Bron till total frihet.
Medan de primära formerna av religionsutövning i alla religioner är riktade mot heliga föremål och uttrycker andliga upplevelser, finns det andra ritualer som rutinmässigt utförs i sammanhanget och andemeningen av religionsutövning. Grundvalen bland dessa andra tillämpningar är den religiösa seden i samband med hädanfärd som markerar de storslagna ögonblicken av övergång och transformation i enskilda och kollektiva liv. Alla religioner har sina högtidlighållanden av den troendes livscykel och av traditionens heliga historia och Scientology är inget undantag. Scientology-kyrkorna celebrerar regelbundet de religiösa sederna namngivning, vigsel och begravning enligt Scientologys ceremonier samt firar helgdagarna i sin tros religiösa historia och vanliga liv.
IV.III. Tillfällena för religionsutövning i Scientology
I religioners historia, kan religionsutövning förekomma antingen privat eller vid offentliga tillställningar. Religionsutövning är inte begränsad till de formella ceremonierna och kollektiva festligheterna hos ett samlat religiöst samfund. Privat religionsutövning återfinns ofta i hemmet där det är beroende av bestämda tider (såsom måltider eller när man stiger upp och när man drar sig tillbaka). Den kristnes dagliga andakt, judarnas rituella tacksägelsebön, muslimernas dagliga böner, hinduernas ceremoniella mässande och buddistens sittande meditation är alla autentiska uttryck för religionsutövning, även om den äger rum i avskildhet i någons hem eller till och med i avskildheten i ens sinne. Men religionsutövning är också en offentlig tillställning, oavsett om det utförs i korus med andra eller bara i sällskap med andra. Gemensam religionsutövning är normen för offentlig utövning i de västerländska teistiska religionerna. Människornas ord presenteras till Gud i formella böner och lovord, och Guds ord tillkännages i gengäld till människorna i skrifter och kommentarer. Förloppet för offentlig religionsutövning är något annorlunda i de österländska monistiska religionerna. Naturligtvis, det finns många omsorgsfulla ceremonier och festivaler som firas kollektivt. Men individuella utövare samlas typiskt i offentliga helgedomar, där varje utövare mässar och utför de enligt ritualen föreskrivna uttalandena och gesterna som en handling av personligt engagemang. Oavsett mönster av offentlig religionsutövning, är högtidlighållandet av utövningen beroende av experter av hög klass som är läromästare på sätten den utförs på och betydelsen av religionsutövning.
I likhet med andra religioner, kan religionsutövning i Scientology-kyrkan inträffa på privata såväl som offentliga tillställningar. Auditering kan ske i vilken som helst lugn, störningsfri miljö, såsom hemma. Men under dessa omständigheter övervakas den av en välutbildad fallövervakare genom användning av en skriftlig redogörelse av auditeringssessionerna. Den stora majoriteten av auditering äger rum i Kyrkans lokaler där det finns speciellt utrustade rum för detta ändamål och där hjälp av fallövervakare och andra är lätt tillgängliga för att hjälpa till med schemaläggningen och administrationen av dessa religiösa tjänster. Med det begränsade undantaget för brevkurser som görs i hemmet och som är avsedda att guida en genom de grundläggande böckerna i Dianetics och Scientology, genomförs all formell utbildning i Kyrkans lokaler under utbildade kursledare. Auditering på en del av de övre nivåerna, ”OT”-nivåerna, utförs som ”soloauditering”. I detta fall följer en scientolog exakta instruktioner, han eller hon auditerar ensam som både auditören och personen som tar emot auditeringen. Emellertid, soloauditering görs endast under egidet av en Avancerad organisation eller Flag Service Organization där den skriftliga dokumentationen av auditeringssessionerna rutinmässigt granskas av fallövervakare för att säkerställa att de följer relevanta skrifter och att de förväntade andliga förbättringarna uppnås. Även om både auditering och utbildning tenderar att vara individuella snarare än gruppdiscipliner för religionsutövning i Scientology, är detta inget mer ovanligt än en buddist som utövar meditation i ett buddistcenter under ledning av en andlig mästare eller den rabbinska studeranden som studerar Torah vid en yeshiva under en talmudisk lärare.
I varje beräkning av tillfällena av religionsutövning – oavsett om utövningen är privat eller offentlig, isolerad eller i grupp – spelar samlingsplatsen för utövningen en omistlig roll i varje religion. Sådana samlingsplatser för religionsutövning går under olika namn och uppvisar olika byggnadsstilar. Kyrkor, synagogor, moskéer, tempel, ashrams (meditationscenter), helgedomar har sina egna karakteristiska utseenden och atmosfärer. Men deras religiösa syften och funktioner är ganska lika. Dessa ”samlingsplatser för religionsutövning” tillhandahåller en helgad omgivning där ”den gudomliga ritualen” som passar för en viss religion regelbundet genomförs. Som vilken annan religion har Scientology-kyrkorna sin egen distinkta atmosfär. Men de är samlingsplatser både för privat och offentlig religionsutövning.
IV.IV. Slutsats
Baserat på min professionella utbildning och vetenskapliga forskning sammanfattad ovan, är jag övertygad om att Scientology är ett religionsutövande samfund. Som anstår en ny religion, är Scientology-kyrkans former av religionsutövning distinkta i enlighet med dess distinkta förståelse av gudomliga och mänskliga realiteter. Men, i likhet med andra religiösa traditioner, är Scientologys religionsutövning avsedd att fördjupa andligt medvetande och utveckla de andliga förmågorna hos individen, familjen, samhället och slutligen världen.
Lonnie D. Kliever
26 september 1994
