Även om inte alla medlemmar i Scientology (vilket blir tydligt från de diskussioner och stora antal intervjuer som jag har haft) tror att det finns ett speciellt teologiskt system i Scientology, existerar det icke desto mindre åtminstone två grundläggande formella kännetecken som pekar på existensen av ett teologiskt system. För det första är det rollen hos den karismatiske ledaren i etablerandet av kyrkan, och för det andra är det existensen av en välutvecklad religiös doktrin och helig kunskap med en esoterisk och en exoterisk komponent.
I.I. Den karismatiska ledaren
Grundaren L. Ron Hubbards verk utgör grunden till dogmerna och Scientology-organisationen. L. Ron Hubbards arbete är den auktoritativa text som man alltid riktar sig till och som man konstant studerar. Genom det interna självbestämmandet inom kyrkan, har L. Ron Hubbards texter rollen av religionskunskap – den heliga skrift. Den karismatiske ledaren är således upphovsmannen till den huvudsakliga texten. Den andra anledningen till att man i L. Ron Hubbard ser den karismatiske ledaren, ligger i övertygelsen hos kyrkans medlemmar, att L. Ron Hubbard var den första person som fann och färdades vägen till sann andlig identitet. Allt som återstår att göra för dessa, från när eller fjärran, är att följa L. Ron Hubbards väg och återuppleva L. Ron Hubbards erfarenhet, vilken ligger inom vars och ens räckhåll.
Det är viktigt att betona en grundläggande skillnad mellan rörelsens karismatiske grundare och hans anhängare. För L. Ron Hubbard öppnades vägen som ett resultat av hans egen karisma. För anhängarnas del krävs det djupgående studier med vägledning av skrifterna.
Syftet med de religiösa skrifterna är att uppnå en andlig identitet, och att förändra sin självmedvetenhet.
Syftet med de religiösa skrifterna är att uppnå en andlig identitet, och att förändra sin självmedvetenhet. Det bör betonas att processen med att uppnå nya nivåer av självmedvetenhet författades och reglerades i detalj av L. Ron Hubbard. Vi finner att det är viktigt att betona att detaljerad reglering och auktorisering av procedurer är ett viktigt sätt att förhindra varje schism. Dörren till varje möjlighet till nya tolkningar av de auktoritativa texterna är stängd på ett extremt enkelt men effektivt sätt. Det förutsätts att den fullständiga sanningen hittades i L. Ron Hubbards personliga erfarenhet. Och denna personliga erfarenhet är förbunden med teknologin om att uppnå en sann andlig identitet. Till skillnad från L. Ron Hubbards en gång, unika erfarenhet (som tjänar som en form), innehåller erfarenheten hos andra teknologin för att förändra ens nivå av självidentifiering. Innehållet av L. Ron Hubbards erfarenhet (i en teknologisk bemärkelse) är till sitt innersta väsen av en universell och repeterbar natur. Syftet med Scientology-kyrkans mission är att ge varje person som har känt en inre nödvändighet att uppnå andlig identitet en möjlighet att färdas på den väg som gjordes tillgänglig av L. Ron Hubbard.
Vilka är de huvudsakliga kännetecknen hos Scientology-rörelsens karismatiske ledare som utgör grunden på vilken man betraktar honom som en religiös ledare?
För det första, grundaren av rörelsen har upptäckt andliga egenskaper, andlig kunskap som berör varje person.
För det andra, med hjälp av denna kunskap, har grundaren utvecklat en väg till personlig räddning.
För det tredje, kunskapen given till ledaren var komplett och alla tillägg är omöjliga: alla tillägg bara förvränger kunskapen och förvandlar den till skadlig kunskap. Från detta utgår nödvändigheten av särskild övervakning för att säkerställa att grundarens instruktioner följs.
För det fjärde, den omedelbara närheten jämte personlig erfarenhet och grundarens personlighet, som finns närvarande i texter och videoinspelningar, omvandlar anhängarens inre värld, omvandlar anhängarens identitet, vilket resulterar i ett stabilt förverkligande av ens eget jag som en andlig och odödlig källa.
För det femte, grundaren av rörelsen kan inte ersättas med någon annan person. Det är varför även en mycket hög andlig prestation av en medlem i Scientology-kyrkan, inte kan leda till ett anspråk på status som grundare för att anta en ny version av doktrin; härav, ingen kan göra anspråk på att överta grundarens auktoritet och makt.
För det sjätte, på basis av det andliga budskap som författades av grundaren, finns det en etablerad religiös förordning där medlemmens plats i hierarkin beror uteslutande på hans/hennes andliga prestation och beständigheten i andlig utövning i förordningen.
För det sjunde, tjänsten inom Scientology-kyrkan är byggd på grundarens texter samt vittnesmål från de medlemmar vars liv har fått hjälp från kyrkan och från grundarens arbeten.
Således kommer grundaren av rörelsen, den karismatiska ledaren, som en befriare till anhängarna; den karismatiska ledaren erbjuder fullständig individuell och andlig självinsikt. Med andra ord, ledaren, grundaren av Scientology, är grundaren av den religiösa doktrinen och den religiösa rörelsen.
I.II. Scientology: Den religiösa doktrinen och den heliga kunskapen
Flera grundläggande Scientology-teman föranleder oss att betrakta Scientology-doktrinen som religiös. Först av allt, andlig och evig innersta natur är det begrepp med vilket en person skall identifiera sig själv.
Nästa tema är historia eller en enskild händelse (en katastrof) som fick människan att glömma sin sanna natur, eller rättare sagt, temat om slaveri av det sanna eviga jaget, antingen av naturen eller genom avsiktliga onda krafter, vilka är klassiska för en religiös doktrin.
Materia, energi, rum och tid skapas genom det kraftfulla och eviga jaget som har förlorat medvetenheten om sin allmakt och som faller under kontrollen av sina egna skapelser.
Vissa vittnesbörder antyder att glömskan av jaget är resultatet av aktiviteten och kreativiteten hos det eviga jaget. Andra vittnesbörder (mer dunkla) beskriver det som ett resultat av personlig ond vilja vilken orsakade en katastrof i en betydande del av det befolkade universumet.
I vilket fall som helst, det må vara frånvaro av ond vilja eller närvaro av en ond skapare, så ser vi det klassiska temat för religiös ontologi, med temat om fall och glömska av ens tidigare andliga förmåga såväl som glömska om själva katastrofen.
Kunskap om ens eget oändliga förflutna, om händelser som inträffade för en individ under hans otaliga tidigare existenser, är inte enbart kunskap. Det är helig kunskap som återger personen en förståelse av hans verkliga plats i kosmos och tillåter honom att under processen försöka förstå sina tidigare katastrofer – ner till den huvudsakliga katastrofen av kosmisk betydelse – för att återuppliva den sanna kunskapen om sig själv. Således är kunskapen som uppnåtts i Scientology genom långsiktiga studier och medvetenhet om ens egen historia, befriande kunskap som ger frälsning.
Helig kunskap förändrar och omvandlar den person som tar emot kunskapen. Uppnåendet av ens verkliga identitet kommer efter tillintetgörandet av engram, vilka utgör barriärerna i form av falsk kunskap om en själv, dvs. falsk identitet. Tillintetgörandet av interna hinder placerade i vägen för förståelsen av ens eget sanna eviga jag uppnås med hjälp av en auditör, en som lyssnar (från latinets audire, att lyssna) och som samtidigt är pastor och bevarare av vägen till helig kunskap. Tekniken för frågor och svar i auditering påminner en om procedurerna för anskaffande av helig kunskap, karaktäristisk för seder och bruk, vilka vidhåller att en lärjunge (eller en sanningssökare) bara kan föras upp till tröskeln av sann medvetenhet. Medvetenhet i sig och förståelse av tingens sanna natur är någonting som sökaren måste finna på egen hand. (Liknande tekniker av förståelse av ens sanna jag kan påträffas i de ”andliga övningarna” av Ignatius av Loyola, i orientaliska andliga skolor, zenbuddism – koans – och i de hasidiska berättelserna.)
De paralleller som visats ovan, utan att minska det unika i Scientologys andliga bidrag till världens skattkammare av andlig upplevelse, hjälper oss att först av allt förvissa oss om Scientologys religiösa stiftelse, och för det andra, om Scientologys andliga potential, inte som enbart en religiös rörelse utan som en religiös orden. Det sistnämnda är särskilt viktigt eftersom företeelsen av ordern är möjlig som ett resultat av, att man antingen löser organisatoriska frågor eller frågor av en religiös och undervisande natur. Den religiösa orden som ett sätt att lösa rent organisatoriska problem – såsom historien om religiösa rörelser visar – är kortlivad, då däremot ordnar formade runt en välutvecklad andlig undervisningsteknologi visar sig vara varaktiga. Som ett exempel kan man använda jesuitorden, skapad runt ”utövandet av andliga övningar” av orderns grundare, Ignatius av Loyola. Ordens förmåga att lösa många praktiska problem är konsekvensen av den andliga, religiösa utövningen. Grunden för jesuitordens stabilitet är det korrekta fasthållandet vid teknologin för ”andliga utövningar”. På liknande sätt utgörs Scientology-kyrkans innersta kärna av stabilitet, tack vare den speciella andliga teknologin om att finna det sanna jaget, vilket är det centrala i den religiösa lärosatsen och den heliga kunskapen. Därför är problemet med att bevara helig kunskap en viktig beståndsdel inom Scientology-kyrkan.
