Hur man håller sig frisk | Förebyggande resurscenter

Som studerande av religionsvetenskap har jag arbetat i ett antal år inom området jämförande analys av religion. Jag är anhängare av en kalvinistisk kyrka, men som akademiker som måste ge en objektiv analys, utan hänsyn till mina egna religiösa övertygelser, är det en samvetssak och förpliktelse för mig att vara objektiv. All subjektivitet måste således stävjas av det bredare kontext i vilket man måste agera. Det skulle vara missvisande om någon kom fram med endast sina egna normer, och i vilken som helst stat där religiös frihet tillåts, skulle ett sådant tillvägagångssätt vara särdeles farligt.

Vilken som helst diskussion som fokuserar på de olika immanenta och transcendentala betoningarna av Scientology är svår att förstå om det råder en bristfällig kunskap om österländska religioner, och i synnerhet buddismen som fungerar som en religion i Sydafrika. Det finns andra aspekter att beakta, som till exempel intresset för fysisk och andlig överlevnad och ”livskraften”, eller ”Högsta väsendet” och betydelsen av den ”kraft” som inte är del av det fysiska universum; och betydelsen av kommunikation vad gäller mänskliga relationer och människan som andlig varelse.

Det finns ingen motsättning över huvud taget när det anges att Scientology är ”en tillämpad religiös filosofi om livet och en kunskapsmängd om människan och hennes förhållande till sina medmänniskor och universum. Den hyser åsikten att människan till sin natur är en andlig och odödlig varelse.” Studiet av religion kan göras utifrån olika synvinklar, som t.ex. religionspsykologi, religionssociologi, religionsgeografi, inklusive ekologi och religion, religionsetik etc.

Vem sätter större värde på religiös utövning om han vill förstå ”tillvarons gåta?” Gör kristendomen det? Eller eftersträvar den detta i vad skrifterna säger om människan och meningen med hennes tillvaro? Man skulle kunna utöva en religion utan att ställa några frågor om sin tillvaro. Är inte detta det stora problemet som Søren Kierkegaard kämpade med när det gäller den formalistiska kyrkan under hans tid?

När verken av Scientology analyseras har man inga tvivel om att det har väldigt bestämda religiösa karaktärsdrag och att det i själva verket är en religion.

När verken av Scientology analyseras har man inga tvivel om att det har väldigt bestämda religiösa karaktärsdrag och att det i själva verket är en religion. En del kristna teologer har vidhållit att kristendomen inte är en religion utan en tro. Pingstkyrkorna betonar ofta att vad de bekänner sig till inte är en religion men att den är besläktad med deras trosåskådning/tro på Jesus Kristus genom den helige andens värld. Detta innebär faktiskt att de inte tillhör den kristna religionen. De avvisar de etablerade kyrkornas ”religioner” – dvs. betoningen på utåtriktade formalistiska handlingar och en upprepning av trosbekännelser.

På liknande sätt säger L. Ron Hubbard att Scientology inte är en religion i den betydelsen. Han förmedlar att Scientology inte rätt och slätt är en upprepning av en ritual, eller det att göra vissa handlingar som kallas religiösa. Den har att göra med individen i hans existentiella situation och därför ”skänker frihet och sanning åt individen”. En persons religion kan vara vilseledande och falsk om den inte står i relation till de djupaste problemen i hans liv. Detta är en anledning (en viktig sådan) varför Västeuropa har förkastat en apostatisk kyrkas religion, och den här processen har till och med nått några av de mer konservativa kyrkorna.

Scientology hävdar med rätta att den har influerats av olika källor. Många religioner har influerats på det sättet. Till exempel hinduismen är resultatet av de indoeuropeiska Vedaböckerna och de inhemska religionerna i Indien. Islam har influerats av judendomen, kristendomen och den inhemska religionen i södra Arabien.

Scientology gör ett viktigt uttalande: ”Anden är alltså inte ett ting. Den är skaparen av ting.”

Scientology gör ett viktigt uttalande: ”Anden är alltså inte ett ting. Den är skaparen av ting.” Det finns således en stark betoning på den metafysiska aspekten av livet. För Scientology är människan en ”odödlig varelse”. Buddistiskt tänkande, vilket accepteras av miljontals människor i väst, har trängt igenom i påståendet att ”thetanen är personen. Du är DU, i en kropp.”

L. Ron Hubbard har studerat många aspekter av människans existens och hans studier inkluderar en analys av vad som händer med den mänskliga anden vid döden:

”En del fakta är dock fullständigt kända: Det första av dessa är att individen själv är en ande som kontrollerar en kropp via ett sinne. Det andra av dessa är att thetanen är kapabel att skapa rum, energi, massa och tid. Det tredje av dessa är att thetanen kan separeras från kroppen utan dödsfenomen och kan hantera och kontrollera en kropp en bra bit utanför den. Det fjärde av dessa är att thetanen inte bryr sig om att komma ihåg det liv som han just har levt, efter att han har skiljts från kroppen och sinnet. Det femte av dessa är att en person som dör alltid exterioriserar. Det sjätte av dessa är att personen, efter att ha exterioriserat, vanligtvis återvänder till en planet och skaffar vanligtvis en annan kropp av samma slags ras som förut.”

Liknande teorier accepteras av många religiösa människor i väst. I Scientology utvecklar L. Ron Hubbard en teori om att livet består av att det andliga universumet erövrar det materiella.

Liknande teorier accepteras av många religiösa människor i väst. I Scientology utvecklar L. Ron Hubbard en teori om att livet består av att det andliga universumet erövrar det materiella. Detta uttrycks i form av en erövring av ”mest” (ett sammansatt ord som betyder materia, energi, rum och tid) av ”theta” (vilket betyder livskraft, elan vital). Kampen mellan theta och MEST är inte ovanlig i kristendomen – endast termerna skiljer sig åt. Aposteln Paulus skrev meningsfullt om denna kamp.

I Scientology läggs stor betoning på vikten av mänskliga relationer; L. Ron Hubbard betonar gång på gång vikten av kommunikation i dessa. Och en del av Scientologys betoning på ”den mänskliga sidan av livet, och på personliga relationer”, är att den anser varande som viktigare än görande. Scientology är på intet sätt endast en funktionell disciplin, utan är en religion som upprätthåller den ytterst viktiga betydelsen av människans varandetillstånd.

Scientology karaktäriseras ibland som blott och bart funktionalism, men vikten av ”varande” motbevisar denna felaktiga bedömning. Även om det för en ytlig observatör kan tyckas att vissa scientologer har ingående kunskaper om Scientology som en tankemängd, är det i själva verket inte en korrekt observation. Och i vilket fall som helst, procenttalet i kristendomen är något högre med avseende på Kyrkans doktrin som en tankemängd? Lägger inte kristendomen huvudsakligen betoningen på närvaro vid kyrkliga tjänster, att ge ekonomiskt stöd, bli engagerade i olika aktiviteter – snarare än att förstå och studera skrifterna och på bön och meditation?

Scientology anser sig vara en religion: Enligt grundaren L. Ron Hubbards ord: ”Ordet ’religion’ i sig självt kan omfatta helig kunskap, visdom, vetande om gudar och själar och andar, vilket skulle kunna kallas, med en mycket obestämd användning av ordet, för en filosofi.”

”Scientology för vidare en tradition av visdom som befattar sig med själen och lösningen på livets mysterier.”

”Scientology är en religion i ordets allra äldsta och mest fullständiga bemärkelse. Vem som än skulle våga försöka sig på att göra religion till enbart en religiös utövning och inte till religiös visdom skulle åsidosätta kristendomens faktiska bakgrund.”

L. Ron Hubbard förklarar det Högsta väsendet med termen ”åttonde dynamiken”, vilket är ”drivkraften att existera som oändlighet”. Detta identifieras också som ’det Högsta väsendet’. ”Är inte den åttonde dynamiken drivkraften att existera som oändlighet”, ett mycket starkare uttalande om det Högsta väsendet än vad som görs av de i kristendomen som förnekar Jesu uppståndelse; som förnekar den fortsatta existensen av människans tillvaro i livet efter detta, i vilken som helst form? Dessa människor tillhör kyrkor och en del till och med hyllas i väst som prominenta kristna teologer. Deras idéer, och de kyrkor som propagerar eller accepterar deras teorier, behöver öppet och ärligt konfronteras av någon som utför en jämförande studie i skillnaden mellan Scientologys synpunkt på en gudom och den som andra kyrkor har.

Scientology framhåller att den är en icke-konfessionell religion:

”Scientology har inga dogmer eller trosbekännelser. Dess principer grundar sig på självklara sanningar. Accepterande av dessa sanningar lämnas helt och hållet åt individens fria val.”

Hinduismen hävdar också att de inkluderar alla religioner. Detta är också fallet med specifika reformrörelser såsom Divine Life Society och Ramakrishna-rörelser. Detta gör dem inte mindre religiösa. Varför nämna enstaka fall av scientologers reaktion mot den kristna läran? Man skulle kunna nämna så kallade toleranta kristna som reagerar mot varjehanda annan form av kristna uttryck än sina egna, till exempel när en romersk-katolik gifter sig med en medlem av den anglikanska kyrkan eller holländska reformerta kyrkan.

Varför ta in diskussionen om en personlig Gud? Panteism i hinduismen tror inte på en personlig Gud. Inte heller är detta fallet inom deismen. Buddismen identifierar självet med nirvana, det absoluta, som inte är någon personlig entitet. Men Högsta väsendet i Scientology har vissa bestämda teistiska attribut.

Varför kan Scientology inte tala om en person som har det gudomliga inom sig själv eller ens om ”guds-insikt” – ett ord den aldrig använder men är anklagad för att praktisera – medan hinduismen tillåts använda det och denna religion även till exempel tänkte ha ”guds-insikts”-helgon mitt ibland sig i Sydafrika? Scientology är dock försiktig med att gå till ytterligheter av guds-insikt, men accepterar den metafysiska aspekten som kallas den åttonde dynamiken som aktiv i en människas liv.

Ordet ”kyrka” på ursprunglig grekiska betydde en politisk sammankomst. Ordet kyrka används i Sydafrika för att beskriva nasirernas kyrka som inte accepterar Jesus Kristus som herre och frälsare; Jehovas vittnen; mormoner; och teosofer och unitarier. Så man inte kan acceptera en inskränkt definition av ordet ”kyrka”. Det är inte en patenterad term.

Om den kristna kyrkans huvudsakliga kännetecknande drag är ”andlig enighet” och ”universalitet”, varför accepterar inte en anhängare av den anglikanska kyrkan en annan vid nattvardsbordet? Eller varför utesluter den holländska reformerta kyrkan en romersk-katolik? När det gäller användning av kyrkans disciplin för korrigering av synd, nämner inte lutheraner det som kännemärket för den sanna kyrkan. Det gör heller inte anglikaner eller metodister.

Om denna kalvinistiska definition dominerar idag, hur blir det med år 1985, när den romersk-katolska kyrkan kommer att vara den mest representativa kyrkan i Sydafrika (även södern) om utvecklingen fortsätter som den visade sig vara från åren 1961–1970?

Folkräkningen år 1970 visar följande: Ur en total befolkning på 21 402 470 i Republiken Sydafrika, tillhörde 3 329 740 de tre afrikaanskyrkorna, 2 151 840 tillhörde metodistkyrkan, 1 844 270 tillhörde romersk-katolska kyrkan, 1 676 800 tillhörde kyrkan i provinsen (ett mindre antal av dessa till engelska statskyrkan), 884 000 tillhörde lutherska kyrkor, 454 460 tillhörde presbyterianska kyrkor, 349 790 tillhörde kongregationalistiska kyrkor, 276 120 tillhörde ”separatisternas kyrkor” och 2 042 160 tillhörde ”andra kristna” grupper, varav många är ”separatistiska”. Den katolska kyrkan har ökat 777,6 % bland afrikanerna och ungefär detsamma bland de vita från åren 1961–1970. Holländska reformerta kyrkan har minskat från 43 % av den vita befolkningen år 1961 till 39 % år 1970.

Som medlem av en kalvinistisk kyrka stör dessa siffror mig, men som akademiker betonar dessa siffror det faktum att den tiden har passerat i Sydafrika att anta ett ensidigt synsätt som kan tolkas som arrogans, och som leder till reaktioner. Det här har man redan sett bland de icke-vita kyrkorna.

På vilken grund skulle det kunna sägas att attributet helighet inte är tydligt i Scientology-kyrkan? Man skulle här kunna gå in närmare på uppgifter som i hög grad kastar en skugga över en del av de etablerade kyrkorna och enheterna som är erkända som kyrkor.

Varför bör Scientology uppfylla kraven av det som beskrivs av vissa som en ”sann kyrka”? För att den använder ordet ”kyrka”? Mormonerna och andra icke-kristna rörelser såsom unitarierna använder också det här ordet; det gör även Jehovas vittnen och nasirernas kyrka där Jesus näppeligen nämns.

Kväkarna använder inte Bibeln som sin skrift men även de kan läsa från den likväl som från varje annan skrift.

Predikningarna i många kyrkor är etiska till sin natur, vissa är till och med texter om ekonomi, andra om politik, (kan Scientology anklagas för någon omstörtande politisk diatrib (smädeskrift) i sina kyrkor?)), andra är om etikett och sociala frågor. Det finns många kristna kyrkor som inte gör någon hänsyftning till Bibeln i många av sina predikningar.

Att människan i grunden är god är en av de huvudsakliga anklagelserna mot Scientology-kyrkans trosbekännelse. Hur är det med de många pelagianska kyrkorna i väst?

Scientologys namngivningsceremoni har kritiserats för att den inte är en kristen dopceremoni. Varför skulle den ha någonting gemensamt med den kristna kyrkan? Är detta fallet med Jehovas vittnen; med den 2 miljoner starka kinbangu-kyrkan i Zaire, där man istället för dop, lägger händerna på den nyligen invigde att ta emot den helige Ande.

Utan Kristus kan det inte finnas någon kristen kyrka. Men ”kyrka” är en mycket bredare term i kontexten religion än kristen kyrka.

Metodisterna säger att människan i grunden är god. Det sade även remonstranterna. Och det sade anhängarna av den anglikanska kyrkan, och andra.

Scientology har kritiserats för att inte ha någon transcendental, oändligt medkännande frälsare. Vad gäller detta är Scientology inte olik Jehovas vittnen, unitarianer, teosofer och andra.

Varför skall Scientology avkrävas att nämna Jesus Kristus som syndernas frälsare? Nazariternas kyrka nära Durban förkunnar inte Jesus Kristus som syndernas frälsare, men likväl är de accepterade som en kyrka. Många av de nyare religiösa rörelserna, erkända som kyrkor, betonar självförbättring, och det betonas även i några sedan länge etablerade kyrkor.

Varför skall Scientology avkrävas att studera ”Guds Ord”? Den gör inte anspråk på att vara en kristen kyrka, men den varken motsätter sig eller förkastar kristendomen, vilket är fallet med vissa andra religioner etablerade i det här landet. Som en rörelse har den inte behandlat kristendomen med bristande respekt.

Synpunkten att sanningen, i form av frälsaren Jesus Kristus, kommer att göra en fri är en kristen synvinkel som jag personligen ansluter mig till, men som vissa liberala kyrkor och teologer inte accepterar. Jesus Kristus betraktas som blott och bart ett exempel; han återuppstod aldrig. Han dog och stannade kvar i graven – jämför existentialistiska teologer. Varför skall scientologer avkrävas att ansluta sig till en konservativ teologi?

L. Ron Hubbard har anklagats för att försöka tillskansa sig Kristus position, men hela den sekulariserade filosofin har tillskansat sig Kristus position. Västerländsk sekularism har gjort det; det förstör allt andligt. Men L. Ron Hubbard betonar fortfarande den andliga aspekten i en avförandligad, materialistiskt utmanande värld. Varför anklaga L. Ron Hubbard för att tillskansa sig Kristus position när det finns så många bevis på detta problem i kristna kyrkor?

Många religioner betonar ”visdom” som grunden för frihet – buddism, konfucianism och visdomslitteraturen i Gamla testamentet. Hur behandlar den existentialistiska teologen sanning? Inte som en absolut kvantitet! Och deras litteratur läses obehindrat, sprids och utövas i det här landet. Så till den grad att våld i sig själv har ett ”sanningsvärde” som att Jesu Kristi död på korset stödjer ”helgonförklarat” våld! Lyssna lite noggrannare på vad kyrkokollegor säger innan ni fördömer andra som aldrig har hängett sig åt sådana fruktansvärda grymheter. Dessa synpunkter finns i omlopp idag i respektabla kyrkor och kyrkliga sammankomster. Har Scientology hängett sig åt sådana fantasier? Nej.

När en Scientology-kaplans prästerliga uppgifter beskrivs, kan jämförelser göras med den kristna kaplanens uppgifter. Uppgifterna för en Scientology-kaplan inkluderar följande:

”... Att bistå de som har blivit förorättade och trösta de vars bördor har varit alltför stora. ... Kaplanen håller andakt där så begärs, och regelbundet på söndagar, eller vid bröllop, dop eller begravningar.”

Det skulle vara grovt vinklat att hävda att detta inte är jämförbart med en som tjänar som präst.

Somliga anser att egenskaper som är väsentliga för alla religioner måste inkludera uppenbarelse och heliga skrifter som källan till kunskap om ett gudomligt väsen. Det här är emellertid en icke-akademisk syn, för enligt de här normerna skulle buddismen inte vara en religion – den har ingen form av uppenbarelse och inget gudomligt väsen. Afrikanska religioner har ingen ”uppenbarelse” i kristen bemärkelse av ordet och har inga heliga skrifter, och det gudomliga väsendet är sekundärt – förfäder är i främsta ledet. Det finns fortfarande 4 miljoner anhängare av dessa afrikanska religioner i Republiken Sydafrika.

Vissa andra människor anser att en religion måste ha en doktrin i fråga om synd och försoning och behovet av försoning. Emellertid varierar doktriner om ”synd” – för en religion är det ett stambegrepp om att återställa störda sociala relationer, för andra är det förknippat med skuld, som i kristendom. Vidare finns det inget försoningsbegrepp i buddismen – bara ett uppgående i nirvana – och inte heller i hinduismen – bara att befrias från reinkarnationens cykler och att komma in i tillståndet moksha. Konfucianismen koncentrerar sig enbart på rätta sociala relationer. En annan syn på religion som finns på vissa håll är att den måste innehålla någon form av bön eller offer för att bönfalla ett gudomligt väsen om en favör och att framföra en hyllning till honom. Det här är återigen att betrakta frågan om vad en religion är endast från en kristen synvinkel. Många religioner har inga speciella böner till ett gudomligt väsen. Till och med i kristendomen ber inte teologer, som till exempel den välkända Ernst Fuchs, till Gud för de hävdar att Gud vet allt om människans behov. De kan bara säga ”tack” för välsignelser de tagit emot. Ett annat kännetecknande drag för religion som anses väsentligt av vissa, är någon form av eskatologi eller förväntan av vad som komma skall. Det här är också en mycket inskränkt kvalifikation av vad religion är.

Till och med att säga att Scientology är en religion utan Gud och utan vördnad för en högre makt är ett tvivelaktigt påstående eftersom det är uppenbart oriktigt, vilket framgår av vad som har sagts tidigare i den här redogörelsen. Scientology påstår sig också ha svaret på frågor som till exempel ”Vem är jag?” ”Var kommer jag ifrån?” ”Vad är döden?” ”Finns det en tillvaro efter detta?” En person behöver inte studera Scientology särskilt länge för att veta att man inte behöver dö för att få reda på vad man är och vart man kommer efter döden, för man kan själv uppleva det utan någon övertalning, hypnos eller ”tro”. ”För första gången under alla tidsåldrar finns det något som i denna livstid ger svaren på de eviga frågorna och dessutom ger odödlighet.” Buddismen kommer att säga samma sak. Och buddismen är en religion.

Att Scientology skiljer sig från den kristna läran är uppenbart, men det betyder inte att den inte är en religion eller en kyrka.

Att säga att den bekänner sin tro på ett Högsta väsende men utan att ”tillbedja honom” skulle kunna sägas om den största andelen av befolkningen i Tyskland och Frankrike som seglar under kristendomens och kyrkans flagga, men som aldrig läser Bibeln och aldrig tillber Gud.

”Drivkraften i riktning mot det oändliga”, den åttonde dynamiken, är inte bara begränsad till det mänskliga planet. Man kan påpeka att ”synd” i Scientologys kontext, är oförnuftiga tankar, oförnuftig inställning till livet, oförnuftig mental karaktär. Människan är i grunden god för många kyrkor, vid sidan om Scientology-kyrkan.

När det gäller absoluta normer för gott och ont, finns det olika sätt att närma sig kristen etik – oavsett om vi är överens om det eller inte. Många kyrkor propagerar för en existentialistisk, till och med kravlös etik där inga absoluta normer (eller presumtiv etik) accepteras. Man skulle här kunna nämna många olika författare. Presumtiv etik hade lämnat vägen öppen för existentialistisk, situationsbetingad etik såsom fallet är inom filosofin, där Immanuel Kants kategoriska imperativ inte längre passar.

Utan att definiera religion, i andra stycket i kyrkans trosbekännelse står det: ”Att varje människa har en oförytterlig rätt till sina egna religiösa bruk och deras utövning.” Denna ”oförytterliga rätt” betonar varje persons rätt till uttryck av hans eller hennes tro.

Vissa har kritiserat Scientologys trosbekännelse som en deklaration om mänskliga rättigheter och inte bekännelse av en tro. Denna kritik är också en typisk generaliserad beskrivning. Utan att definiera religion, i andra stycket i kyrkans trosbekännelse står det: ”Att varje människa har en oförytterlig rätt till sina egna religiösa bruk och deras utövning.” Denna ”oförytterliga rätt” betonar varje persons rätt till uttryck av hans eller hennes tro. Och vidare ”Att studiet av sinnet och helandet av mentalt orsakade sjukdomar inte bör avskiljas från religionen eller tolereras inom icke-religiösa områden.” Detta viktiga uttalande belyser en aspekt av vår moderna ”rationellt” orienterade civilisation med dess vetenskap och teknologi, som har fått väldigt lite uppmärksamhet i de etablerade kyrkorna. En stor andel av den moderna mänskligheten lider av psykiska oförmågor, och religioner borde ta det här fenomenet på allvar.

I sin trosbekännelse tillstår Scientology att Gud är ansvarig för människans rättigheter. Han är skiljedomaren. Om han inte är en personlig Gud för scientologen, hur skulle han kunna fullgöra denna uppgift?

Betoningen här på att anden räddar en person och helar kroppen syftar på anden i förening med den åttonde dynamiken. I Scientology tillråds individen fortlöpande att ta sig bortom sina egna begränsningar, vilket inte kan uppnås genom ens begränsade själv. Varför kritisera Scientology för någonting som den existentialistiska filosofin har infört i vissa av den kristna teologins vändningar och som understryker att ”människan, genom att göra sina egna val, formar sitt eget öde?” För mången existentialistisk teolog är det här ödet inte bortom ”här och nu”. Himmelriket är här och människans slutliga öde går inte bortom den slutliga sfären. För dessa existentialister är människans öde här så viktigt att om friheten till uttryckande av egna tankar och utveckling starkt förminskas skall han använda våldsamma metoder. Kyrkornas världsråd gav en ”teologisk grund” till våld vid sitt möte år 1968 i Uppsala, Sverige. Finns det någon sådan resolution i Scientology-litteratur? Anser de horisontalläget vara så viktigt att individen inte går bortom sig själv! Allting i Scientology pekar på faktumet att människan måste övervinna sina begränsningar i att gå bortom sig själv – det här ligger djupt inbäddat i begreppet thetan. Tonvikt läggs på människans odödlighet.

Allting i Scientology pekar på faktumet att människan måste övervinna sina begränsningar i att gå bortom sig själv – det här ligger djupt inbäddat i begreppet thetan. Tonvikt läggs på människans odödlighet.

Donationer för Scientology-tjänster: Varför reagerade Luther på Tetzel? För att han gav pengar till de fattiga? Eller för att kyrkan använde honom för pressa fram pengar från de fattiga bönderna? Hur är det med de stora beloppen för att få Toub ur skärselden? Närmare hemmet: Hur är det med ”biljett”-systemet för missionskyrkorna? Om en medlem inte betalar sina kyrkoavgifter så förnekas den heliga nattvarden honom.

Det har ibland ansetts vara orättvist hållet mot Scientology att de grundläggande kraven på kyrkomedlemskap skall vara tron och inte medlemsavgifter. Det här är idealet i vissa kyrkor, men även i dessa är detta inte alltid fallet. Hur rika ser vissa präster ut att vara när de ställs mot sin hjords fattigdom?

Appliceras ovanstående krav på kyrkans historia under århundradenas lopp kommer många kyrkor att slås ut. Hur är det med avgifter till och med idag för dop, för bröllop, för begravningar, för att utföra tjänster? Hur är det med vissa prästers orimliga ”fasta arvoden” när de ställs mot sin hjords fattigdom?

Hur är det med ”kyrkoskatt” i Tyskland till exempel? Vem som helst kan befrias från avdrag på sin lön för att stödja kyrkan, men om han/hon gör det, kommer han/hon inte att ha kyrkobröllop, kan inte döpa ett barn i kyrkan, och kan inte ha en kyrkobegravning. Man kan peka ut ett antal kyrkor här och i andra länder som lägger tonvikt på ”affärsaspekten” av kyrkans aktiviteter mer än dess andliga bekymmer.

Om Scientology strävar efter ett erkännande som kyrka enbart som en fråga om policy, hur är det då med de religiösa aspekterna av denna rörelse? Människan är inte religiös efter eget val, hon är en homo religiosus, en religiös varelse, likaväl som hon är en social person. Scientology förvägras denna mänskliga aspekt av tillvaron och sätts i den beklagliga positionen att behöva bevisa sin religiositet till dem som säger emot detta. Det är därför den betonar den här aspekten. Man kan anta att det skulle ha varit lättare om de hade bugat sig framför en helig ko eller en apgud eller en elefantgud eller en orm eller en groda. Det skulle ha varit lättare att bedöma huruvida de är religiösa, än när de placerar sig i den moderna människans sammanhang med sin betoning på moderna teknologier och tekniker, oavsett om dessa används rätt eller fel.

Det är felaktigt att säga att Scientology inte är en religion utan endast en filosofi. Den har alla utmärkande drag av en religion, dvs. den objektiva analysen av fenomenet ”religion”. Den är emellertid inte en kristen kyrka och strävar inte efter att vara en. Den är en religiös gemenskap och varje religiös gemenskap kan med rätta betraktas som en kyrka.

Vilka normer råder i Republiken Sydafrika där Jehovas vittnen, mormoner, kväkare, unitarianer och andra, utövar sin tro och åtnjuter erkännande? Att be staten att acceptera endast den kristna definitionen på vad en kyrka eller religion är, är att begränsa dessa begrepp i en sådan utsträckning att det äventyrar själva begreppen religiös frihet i det här landet.

Som medlem av den holländska reformerta kyrkan accepterar man övertygelserna i den holländska reformerta kyrkan, men som akademiker måste man betona att det här är oacceptabelt som en norm för staten. Om Scientology inte är omstörtande, om den fungerar som en religiös enhet utan skada för någon (mycket av kritiken mot den här enheten har visat sig vara ogrundad och den har fått erkännande i många delar av världen; och som vilken kyrka som helst, hade den också oansvariga individer som uppträdde i deras individuella kapacitet) bör den åtnjuta erkännande som ett religiöst samfund och behandlas på samma sätt som en erkänd kyrka.

G.C. Oosthuizen
Sydafrika
1977

LADDA NER VITBOKEN